Landsbygd

Landsbygden påverkas av beslut som bygger på tankar, idéer och föreställningar i vår tid. Äganderätten naggas i kanten under förevändning att man ska skydda den biologiska mångfalden. Mycket tyder på att hoten som målas upp är överdrivna. Läs Westsidans granskning av tillgängliga fakta bakom påståenden om pågående massutrotning.

WWF uppmanar i stort uppslagna kampanjer folk att skänka pengar för att ”stoppa utrotningen”. Det är dock svårt att hitta stöd i fakta för ett pågående massutdöende.

Stora överdrifter i debatten

Inget stöd i fakta för påståenden om massutdöende

Överdrifter präglar debatten om biologisk mångfald. Det finns inget stöd i fakta för att vi befinner oss i ett massutdöende. Ändå påverkas våra beslutsfattare av larmrapporterna.

Jorden kommer att gå under. Allt liv kommer att dö ut. Och det är människans fel.
Detta är saker man allt oftare får höra.
Vi befinner oss mitt i en pågående massutrotning, hävdar både journalister och företrädare för olika miljöorganisationer.
Det handlar alltså om biologisk mångfald. Ett begrepp som blivit allt vanligare sedan miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992.
Två konventioner skrevs under av 153 stater. Klimatkonventionen och konventionen om biologisk mångfald.
Det har gått 27 år sedan dess. Man kan ju tycka att det är ett klent resultat av dessa konventioner, om vi nu befinner oss mitt i ett massutdöende.
Ett av de länder som tog dessa konventioner på stort allvar var Sverige. Vi beslöt oss därför att kolla med Artdatabanken, som finns på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, som är ansvarig för den så kallade rödlistan. Vi ville se hur det ser ut i verkligheten.

”Nationellt utrotade”
Rödlistan är en lista över utrotningshotade växter och djur. I rödlistan är alla arter indelade i olika grupper, beroende på hur hotade de är.
Det finns en särskild grupp för nationellt utrotade djur. Om vi befinner oss mitt i ett massutdöende, då borde antalet arter i den kategorin öka.
Svaret vi fick från Artdatabanken visar att det är tvärt om. Kategorin nationellt utdöda minskar.
Faktum är att forskarna har dålig koll på hur många arter det finns på jorden. De har också dålig koll på hur många arter som dött ut.
Enligt Artdatabanken finns 202 arter registrerade i kategorin nationellt utdöda. Detta är enligt den rådande rödlistan. Och siffran är från 2015.
År 2000 registrerades 258 arter i kategorin nationellt utdöda. År 2005 var det 219, och 224 år 2010.
Man kan alltså inte säga att kategorin nationellt utdöda ökar. Istället minskar den. Artdatabanken säger i en kommentar att detta främst beror på att det är svårt att bedöma när en art är definitivt försvunnen från landet.
Att siffrorna går lite upp och ner, beror på ökad kunskap, förklarar Artdatabanken.

Naturskyddsföreningen hävdar att krisen för den biologiska mångfalden är ett hot mot mänskligheten.

Gul snäppfluga
Vad är det då för arter som betecknas som nationellt utrotade? När vi tittar på några exempel bland de utdöda hittar vi gul snäppfluga. Det finns en observation från 1842 i Göteborgstrakten. Och en observation från 1855, då man såg flera exemplar. Sedan 1855 finns ingen observation. Flugan finns dock bl. a. i Italien och Frankrike.
Etthundrafyrtiofem år (145 år) efter den senaste observationen beslutar någon att den gula snäppflugan ska föras upp på listan över utrotade arter i Sverige.
Elegant rödrock (Ampedus elegantulus) är enparasit som lever av död ved. Larven eller skalbaggen har påträffats en gång, 1889, nära Ringsjön i Skåne.
”Om arten skulle återfinnas på någon plats i landet bör alla åtgärder för att gynna den genomföras.  Bildandet av naturreservat kan då behövas, liksom åtgärder för att artificiellt tillskapa passande yngelplatser”, skriver Artdatabanken. (Artfakta.se)
Intressant kan också vara att nämna Svart stork (Ciconia nigra) som betecknas som nationellt utdöd trots att den ofta syns i landet. Antal observationer: Öland; 2 252, Skåne; 1 126, Västergötland; 764, Uppland; 479, Gotland; 257, Närke; 208, Småland; 182, Södermanland; 156, Halland; 148, och så vidare.
Siffrorna är från 2015 då rödlistan uppdaterades senast.
”Arten observeras årligen i ett varierande antal”, skriver Artdatabanken.
Varför betecknas den då som utrotad? Det beror på reglerna. En fågelart betecknas som utrotad om det inte finns några verifierade häckningar. Och den har tidigare häckat sparsamt i södra och mellersta Sverige. Verifierade häckningsfynd har inte noterats sedan 1950-talet. (Närke) Fågeln häckar i Balticum, upp till Finska viken.

WWF försöker skrämma oss med bilder av det här slaget.

FN-plattform
Efter att ha läst det här känns det ju inte som om jorden omedelbart håller på att gå under. Eller att allt liv håller på att dö ut. Ändå hör vi detta ständigt i medierna.
Sveriges Television, SVT, och Sverige Radio publicerar ofta uppgifter om detta, eller att vi står inför en massutrotning.
I ett program i P1, möjligen Filosofiska rummet, hör man hur en kvinna plötsligt skriker; ”Vi står inför den största massutrotningen i jordens historia.”
Efter att ha tagit del av fakta från Artdatabanken ställde vi oss frågan var dessa uppgifter kommer ifrån.
En del medier hänvisar till FN:s plattform för biologisk mångfald, IPBES. (Intergovernmental platform for biodiversity and ecosystem services.) De kom med en rapport i maj 2019 där man hävdar att en halv till en miljon arter riskerar att utrotas.
Tidningen Sveriges Natur skrev efter det att FN nu bekräftar att vi befinner oss i en ny massutrotning av arter.
”Upp till en miljon arter hotas av utrotning på grund av mänskliga aktiviteter”, heter det. Och längre ner i texten står det; ”Enligt rapporten riskerar en halv till en miljon av dagens drygt åtta miljoner arter att utrotas.”
Sveriges Natur skriver vidare att flera av studiens experter anser att den sjätte massutrotningen av jordens arter redan har inletts.
Klent resultat av konventionen från Rio således.

Men det finns en lösning enligt WWF…

”Stoppa utrotningen – bli fadder”
Uppgifterna kommer alltså delvis från FN. Men de kommer också från miljöorganisationer som WWF, Världsnaturfonden, och den nybildade Extinction rebellion. Men Greenpeace och Naturskyddsföreningen deltar också i kampanjerna.
Det framgår av de flesta av organisationernas hemsidor att larmen är ett sätt att tjäna pengar. WWF:s hemsida skriver så här:
Stoppa utrotningen. En miljon arter riskerar att försvinna. När den biologiska mångfalden minskar, rubbas balansen i ekosystemen, fortsätter man.
”Utan fungerande natur kollapsar vår matförsörjning och ekonomi”, heter det vidare.
Vi är alltså på väg mot en katastrof, förkunnar man i vit text på en svart botten, och vi måste agera nu!
Sedan blir hemsidan plötsligt ljusare, och så skriver WWF: Tillsammans är vi lösningen. ”Vi ska rädda livet på planeten.” Bli fadder, uppmanar WWF. ”HJÄLP OSS ATT STOPPA UTROTNINGEN.”
Sedan får man välja månadsbelopp själv. Hundra kronor, tvåhundra kronor eller trehundra kronor.

Man får välja själv om man vill skänka 100, 200 eller 300 kronor.

”28 000 arter hotas”
Det märkliga är att när man kollar detta med den internationella rödlistan, som förs av IUCN, International Union for Conservation of Nature, så hävdar de att det är 28 000 arter som hotas. Inte en halv miljon, som blev till en miljon i händerna på alarmister.
En del av dessa 28 000 är dessutom bara regionalt hotade, ungefär som den svarta storken i Sverige.
https://www.iucnredlist.org/
Vad ska man dra för slutsatser av detta? En skulle kunna vara att hoten överdrivs. Frågan är i vilket syfte.
Budskapen om hoten mot den biologiska mångfalden sprids i medierna och påverkar våra beslutsfattare.
I en kommunal handling stod det för en tid sedan att 3 000 arter om året, de senaste 20 åren, har försvunnit från jordens yta. En sökning visade att källan av allt att döma var Naturskyddsföreningen.
Det skulle alltså betyda att 60 000 arter dött ut de senaste 20 åren.
Det är svårt att hitta stöd för en sådan siffra i några faktabaserade källor.
I Sverige finns det enligt Artdatabanken cirka 60 000 arter av växter, djur och svampar. Av dessa är omkring 5 000 arter rödlistade. Det är i Sverige.
Biologer Westsidan talat med säger att antalet arter som dött ut i själva verket har minskat. Den norske biologen och forskaren Mårten Jödal hävdar exempelvis att det bara är en eller två arter per år som dött ut. Och att det sammanlagt handlar om 860 arter sedan år 1500.

Nya arter uppstår
Men den stora frågan är varför det i den offentliga debatten aldrig pratas om att det uppstår nya arter. Flera experter Westsidan pratat med hävdar att det hela tiden uppstår nya arter och att den biologiska mångfalden i själva verket ökar.
WWF rapporterar faktiskt positiva nyheter också. Nyligen rapporterade WWF att forskarna bara det senaste året hittat 157 nya arter ”i den biologiskt rika Mekongregionen”. Tre av de nya arterna var däggdjur.
Intressant kan också vara att WWF genast ville freda de nya arterna.
Flera miljöorganisationer försöker koppla ihop biologisk mångfald med klimatfrågan. Arter dör ut för att människan påverkar klimatet, hävdar man. Det finns inget vetenskapligt bevis för att klimatförändringar orsakade av människan skulle ha orsakat att någon art dött ut, hävdar biologen Mårten Jödal.
Charles Darwin lärde oss att arter hela tiden utvecklas. Inget är statiskt. Naturen är i ständig förändring. En del av förklaringen till alarmismen kan vara att debatten först av personer som är starkt fokuserade på att bevara.

Bilden visar massutdöenden, men också hur den biologiska mångfalden hela tiden ökar.

Utdöende ökar inte
En annan förklaring är hur systemet för rödlistning är utformat. (Se särskilt avsnitt nedan)
Så här skriver Artdatabanken på SLU:
”Rödlistning i Sverige följer det system som har utvecklats av den Internationella naturvårdsunionen, IUCN, för att utvärdera och bedöma tillståndet för arter i naturen.”
Ardatabanken skriver vidare att rödlistan är ett hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar. Men den har ingen juridisk status.
När vi ringer Artdatabanken kan de först inte svara på hur många arter som redan är utrotade. Inte heller om det är en grupp som ökar i antal.
Karin Ahrné arbetar på Artdatabanken.
– De flesta förändringar på rödlistan beror på att vi får ökad kunskap om arter. Jag jobbar med fjärilar själv, så jag har bäst koll på dom, säger Karin Ahrné.
Hon berättar i alla fall att det inte är så många arter i kategorin nationellt utdöda.
– Generellt är det inte så många arter i den kategorin, säger hon och förklarar sedan:
– Det är inte den kategorin vi sätter mest fokus på.
Jag frågar om nya arter som uppstår. Men det kan hon inte svara på.
– Det hör egentligen inte till rödlistan. Men vi har en databank över antalet arter, säger Karin Ahrné.
Skillnaden mellan arter som dör ut, och nya arter som upptäcks, finns heller inte registrerad.
– Det är inget som bedöms i rödlistan.
Det sker hela tiden förändringar. Evolutionen går långsamt, förklarar hon.
– Artbildning kan ske genom att arter blir isolerade från varandra.
– Arter har alltid bildats och försvunnit, men det sker i snabbare takt nu, förklarar hon.
Westsidan (2019-11-24)

Skänker vi bara pengar till WWF och de andra organisationerna, så ordnar dom så att de hotade arterna överlever, ekosystemen inte kollapsar och att vi därmed inte går under.

FAKTA och BAKGRUND

Den rödlista vi har nu är från 2015. Det är den fjärde i ordningen. Rödlistan uppdateras vart femte år. Det kommer alltså en ny nästa år.
Arbetet började år 2000. Den svenska rödlistan följer de kriterier som Internationella naturvårdsunionen, IUCN, fastställt.
Rödlistan upprättas av Artdatabanken, som har tillgång till ett hundratal experter för bedömningen. Dessa är indelade i 14 olika specialistgrupper.
Artdatabankens rödlista bygger på insamlade observationer. Dessa kommer från experter, museer, forskning och frivilliga rapportörer.  Alla arter delas in i olika kategorier.
Listan från 2015 innehåller data om cirka 22 000 arter. Av dessa bedöms 4 273 vara rödlistade i olika kategorier. Allt från nära-att-bli-hotad, till regionalt utrotade etc Så här skriver Artdatabanken själv om sina uppgifter:
”Rödlistan är en prognos för risken att enskilda arter dör ut i Sverige. Den listar arter som har en osäker framtid på grund av minskande eller mycket små populationer. Rödlistan kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd.”
”…analyserna syftar till att kvantifiera utdöenderisken.”
”Den är ett hjälpmedel för att kunna göra naturvårdsprioriteringar, men den har ingen juridisk status.”
Rödlistan tas fram av Artdatabanken som är knuten till SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och den fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Rödlistan delas in i olika kategorier.
Nationellt utdöd (RE)
Akut hotad (CR)
Starkt hotad (EN)
Sårbar (VU)
Nära hotad (NT)

Kategorierna CR, EN och VU betraktas som hotade. Utöver detta finns kategorier för ej bedömd (NE), ej tillämplig (NA).
Arter som inte uppfyller några kriterier klassas som livskraftig. (LC)

IUCN:s rödlistningskriterier

Även kategorin nära hotad (NT) ingår i rödlistade arter. För att klassas som nära hotad räcker det med en populationsminskning under tio år eller tre generationer på 15 procent. För akut hotad (CR) krävs det 80 procent.
Även om en arts utbredningsområde minskar, fragmenteras eller fluktuerar, kan arten hamna på rödlistan. Arealen avgör CR, EN, VU eller NT.
Övriga kriterier är om antalet reproduktiva individer minskar, eller arealen populationen befinner sig på minskar. En analys över risken för utdöende kan också leda till rödlistning, där en bedömd risk på fem procent på 100 år kan räcka för kategori NT.

FAKTA
Nationellt utrotade:
2000: 258
2005: 219
2010: 224
2015: 202

”Det pågår en massutrotning av liv på jorden, och klimatet närmar sig kollaps. Även mänsklighetens existens är hotad.”


Extinction rebellion
 är en radikal miljörörelse som kopplar ihop klimat och biologisk mångfald, och menar att politikerna är för passiva. Man försöker påverka genom aktioner och civil olydnad av olika slag. Man vill att regeringen ska utlysa nödläge för klimatet och jordens arter, och kräver att regeringarna agerar omedelbart. Klimatutsläppen ska ner till noll år 2025. (Källa: Extinction rebellion)

Källor:
Ardatabanken, IUCN, WWF, Naturskyddsföreningen, IPBES
Miljömytene av Mårten Jödal

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s