Tiggeriförbud har brett folkligt stöd. Det visar SOM-institutet i en undersökning av svenska folkets åsikter om aktuella politiska förslag. Och det är fullt lagligt för kommuner som vill, att förbjuda tiggeri på allmän plats. Advokaten Henrik Sundström förklarar hur det hänger ihop, sedan Uddevalla kommunfullmäktige röstat nej till ett förslag om förbud i dagarna.
Men fullmäktige i Uddevalla sa nej
Frågan om tiggeriförbud var uppe på kommunfullmäktige i Uddevalla i onsdags. Det är ett förslag som har brett stöd i befolkningslagren. Göteborgs universitet mäter regelbundet hur svenskarna ställer sig till olika politiska förslag, och i den senaste mätningen som kom bara häromdagen, är det 61 procent som stödjer ett sådant. Bara 21 procent av befolkningen vill tillåta tiggeri, medan 18 procent saknar åsikt i frågan. Det är alltså tre gånger fler som vill ha ett tiggeriförbud än som vill tillåta tiggeri.
Bland Uddevallas partier är dock ordningen helt omvänd, där är det bara M och SD som ställer sig bakom ett tiggeriförbud, vilket motsvarar en tredjedel av ledamöterna. Det är uppenbart att partierna snarare representerar en liten progressiv minoritet än medborgarnas verkliga preferenser.
OK med förbud
I debatten låter det på många tiggeriförespråkare som att tiggeri alltid har varit oreglerat i Sverige. Det stämmer dock inte, snarare har gatutiggeri alltid varit reglerat, men på senare år har regleringen slutat att fungera på grund av ren myndighetsaktivism.
Ordningslagen är den som sätter ramarna för vad en kommun får reglera på offentlig plats i sina lokala ordningsföreskrifter. Den senaste revideringen av ordningslagen gjordes av regeringen Bildt i proposition 1992/93:210. Enligt ordningslagen har kommunerna en tydlig rätt att reglera gatutiggeri, även om det i lagen kallas för ”penninginsamling”. Det absoluta flertalet av landets kommuner har valt att använda en modell som innebär att det krävs tillstånd från polisen för att få tigga på offentlig plats.
Eftersom Sverige under lång tid inte hade något gatutiggeri att tala om, så föll bestämmelserna i ordningslagen i glömska. När så tiggeriet tilltog i samband med den fria rörligheten, så uppförde sig många något yrvaket.
Dom i Södertälje
En kommun, Sala i Västmanland, ville införa ett fullständigt förbud mot tiggeri i hela den geografiska kommunen. När så länsstyrelsen år 2011 prövade Salas nya ordningsföreskrifter, fann man (helt riktigt) att dessa stred mot de gränser som sätts upp av ordningslagen. Det är bara offentlig plats som kan regleras.
Men länsstyrelsen nöjde sig inte med detta, man gick också vidare utöver det som frågan gällde, och fastslog i en helt egen tolkning av ordningslagen att kommuner överhuvudtaget inte skulle ha någon laglig rätt att reglera gatutiggeri. Ren myndighetsaktivism, således.
År 2014 åtalades så tre personer vid Södertälje tingsrätt för brott mot ordningslagen, eftersom de hade tiggt på gatan utan föreskrivet polistillstånd. De friades dock, varvid tingsrätten hänvisade till uttalandet från länsstyrelsen i Västmanland. Domen överklagades inte. Polismyndigheten bestämde sig för att detta var det nya rättsläget, och slutade helt att ingripa mot gatutiggeri.
Ordningslagen gäller
Frågan har emellertid aldrig varit i någon högre domstol förrän 2018, när Högsta förvaltningsdomstolen i ett mål som rörde Vellinge fastslog att ordningslagen inte är ändrad, och att kommuner naturligtvis fortfarande har rätt att reglera gatutiggeri på offentlig plats, på samma sätt som man har möjlighet att reglera juldekorationer och alkoholförtäring. https://lagen.nu/dom/hfd/2018:75
På flera håll i landet pågår nu ett arbete med att återreglera gatutiggeriet på offentlig plats i enlighet med lagstiftningens intentioner. När folkviljan rörande tiggeriförbud får utslag även i Uddevalla kommun återstår dock att se.
Henrik Sundström
Advokat, Uddevalla
Westsidan 