Westsidan

Krisen beror på att allt färre arbetar

Kommunerna befinner sig i kris. Uddevalla saknar 200 miljoner, Kramfors 50. Det ser likadant ut överallt. Enligt SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog står kommunerna inför ett stålbad som kommer att bli värre än 90-talskrisen. ( https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/underskotten-vaxer-i-valfarden-20720 ) Olika sidor i den politiska debatten ägnar sig åt att välja ut favoritanledningen till krisen. De vänsterliberala partierna och medierna talar om den åldrande befolkningen, medan de renodlat invandringskritiska talar mer om kommunernas ökande kostnader för socialbidrag. Sanningen är att båda saker är ingående komponenter, men de ger långt ifrån hela bilden. ( https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/allt-fler-aldre-blir-problem-for-goteborgs-ekonomi )

Färre betalar

Den största anledningen till kommunernas kris är vikande skatteintäkter per invånare. Detta beror i sin tur på flera saker, men den viktigaste är att vi har fått väldigt många fler invånare varav de flesta står mycket långt från arbetsmarknaden. Bara under åren 2015-2018 fick landet 578 000 nya invånare. Dessa människor innebär per person minst samma kostnader i den kommunala ekonomin, men med en långt lägre sysselsättningsgrad och produktivitet än genomsnittet i den befintliga befolkningen. Befintliga skatteintäkter späds på så sätt ut över fler individer som ska ha vård, skola och omsorg. I oktober 2015 redovisade kommunförbundet SKL i sin Ekonomirapport vilka effekter på kommunernas intäkter som skulle bli följden, givet att det årets SCB-prognos över framtida invandring skulle slå in. Beräkningen visade en brist i kommunernas ekonomi om netto 10 miljarder kronor år 2019, motsvarande en höjning av kommunalskatten med 40 öre.

Underskottet jämnas ut

Med facit i hand kom SCB:s befolkningsprognos från 2015 att stämma ganska väl. När nu 2019 har kommit visar också i stort sett samtliga kommuner rejält röda siffror. På grund av hur det kommunala skattesystemet är utformat jämnas effekten av utspädningen av skatteintäkterna ut över landets alla kommuner, oavsett om de har tagit emot många eller bara ett fåtal nya invånare. För varje år framöver, med en fortsatt invandring om över 100 000 personer framförallt från länder i Mellanöstern och Afrika, så kommer kommunernas ekonomi att urholkas ytterligare. ( https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-077-1.pdf?issuusl=ignore ) Vad som däremot skiljer sig från kommun till kommun är de direkta merkostnaderna för den utrikes födda befolkningen, som t ex högre utgifter för försörjningsstöd, individ- och familjeomsorg, samt kostnader på grund av överrepresentation i brottslighet, men även här tar det kommunala utjämningssystemet hand om större delen av skillnaderna.

Fler pensionärer

Det strukturella hålet i kommunernas finansiering beror dock inte enbart på invandringen, en viss andel beror också på att pensionärernas andel av befolkningen ökar, vilket också leder till lägre skatteintäkter per person. De riktigt stora effekterna av denna demografiska utveckling ligger dock fortfarande framför oss. En del talar om flyktinginvandring som ”nödvändig” för att kunna hantera denna situation, vilket mest framstår som ett önsketänkande i den högre skolan. Det hjälper ju inte att en stor del av de utrikes födda är i arbetsför ålder, om de ändå inte arbetar. En förutsättning för att invandringen ska bli ekonomiskt lönsam för samhället, är att de som kommer har en möjlighet att vara en tillgång på arbetsmarknaden. Men tyvärr är nivån på kunskaper och färdigheter hos dem som kommer hit i normalfallet alltför låg för att de ska efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden.

Öka kompetensen

Det svenska skolsystemet må förtjäna en del kritik, men det är så att den som har en formellt hög utbildning i Mellanöstern eller Afrika söder om Sahara, ändå i genomsnitt har signifikant lägre färdigheter i läsning och räkning än lågutbildade som är födda här. Den svenska arbetsmarknaden präglas inte av någon strukturell diskriminering, tvärtom, utan hög arbetslöshet i vissa grupper beror helt enkelt på en lägre färdighetsnivå i dessa grupper. (https://www.regeringen.se/4ae55e/contentassets/86d73b72a97345feb2a8cbc8b6700fa7/sou- 2015104-langtidsutredningen-2015-huvudbetankande )* Ska vi klara av den offentliga ekonomin framöver, blir det nödvändigt att vi kraftigt minskar invandringen av personer som står långt från arbetsmarknaden, samt riktar en avsevärd andel av BNP till att lyfta kunskapsnivån hos den utrikes födda befolkningen till åtminstone svensk grundskolenivå. Annars brinner snart en hel granplantering.

Henrik Sundström Advokat, Uddevalla