90 nya kraftverk i Norge

Norge bygger ut – Sverige river ut

Norge respekterar äganderätten

Norge bygger ut småskalig vattenkraft. Sverige lägger ner och river ut. Ändå är båda länder bundna av samma vattendirektiv. En skillnad är att Norge respekterar äganderätten. ”I Norge handlar det om hur vi ska kunna producera mer energi”, säger Knut Olav Tveit, från Småkraftforeninga.

Knut Olav Tveit berättar hur situationen är för småskalig vattenkraft i Norge. Det blir uppenbart att skillnaden är enorm jämfört med Sverige. Och ändå är Norge bundet av samma vattendirektiv som Sverige.
Knut Olav Tveit är förman för den norska motsvarigheten till Svensk Vattenkraftförening. På årsmötet med Svensk Vattenkraftförening nyligen beskrev han hur man har det i Norge.
– Situationen för oss är betydligt bättre, säger han.
Medan svenska myndigheter och aktivister arbetar aktivt för att lägga ner och riva ut vattenkraften, så bygger man nya småskaliga vattenkraftverk i Norge. Förra året togs 50 nya kraftverk i bruk. Och i år planerar Norge att bygga 40 nya kraftverk.
I Norge står vattenkraften för 98 procent av elproduktionen och det finns egentligen inget aktivt motstånd.
– Det för absurt att höra hur många som tvingas lägga ner i Sverige, säger Knut Olav Tveit.
I Norge finns det drygt 7000 fallrättigheter och 1 400 vattenkraftverk.  Drygt hälften är offentligt ägda, 26 procent är privata och 22 procent drivs av utländska företag.

Respekterar äganderätten
Knut Olav Tveit berättar att bönderna i Norge är starka. Ofta är det bönder som äger fallrättigheterna. Ibland skriver de avtal med en operatör som är inriktad på att driva vattenkraftverk. Ibland driver de verksamheten i egen regi.
Avtalen, Falleierkontrakten, är ofta på 40 till 60 år.
Man behöver inte ordna massmöten för statliga tjänstemän med inslag av aktivister för att fatta beslut vad man ska göra med vattenkraften.
– I Norge är det konsensus i branschen, säger Knut Olav Tveit.
Den stora skillnaden är att Norge respekterar äganderätten.
– Man äger vattenkraft en och fallrättigheterna själv.
Norge har alltså inte problem med statliga jurister som hittar kryphål i lagen, eller får för sig att förvandla ägare till små privata vattenkraftverk till ”förorenare”, för att kunna tvinga dem att betala för att bygga om vattendrag till sportfiskeanläggningar.

Ett starkt stöd
Vattendirektivet är inget hinder för att bygga ut vattenkraften i Norge.
– I Norge handlar debatten om hur vi ska kunna producera mer energi.
Den småskaliga vattenkraften har starkt stöd i Stortinget och i den norska regeringen. Man har ett bra samarbete med norska Bondelaget, motsvarigheten till LRF i Sverige.
Fördelen med småskalig vattenkraft, till skillnad från den storskaliga, är att den går snabbare att bygga ut, och den kräver inte så stora investeringar. Det är en tanke som slagit rot i Norge. Och eftersom man inte har några större problem med sportfiskare, så går utbyggnaden smidigt.
I Norge talar man om att bygga ut vattenkraften, istället för hur mycket man ska begränsa den som man gör just nu i Sverige. Potentialen är 13,5 TWh till år 2030, berättar Knut Ola Tveit.
Han berättar också att priserna på små vattenkraftverk nu stiger kraftigt i Norge.
– Vi vill gärna samarbeta med SVAF. Vi har haft ett bra samarbete men vill gärna utveckla det ytterligare. Det är viktigt för oss, säger Knut Olav Tveit.
Göran Åhrén

FOTNOT: Knut Olav Tveit har en bakgrund som journalist och kommunikatör. Han är ”daglig leder” i den norska Småkraftforeninga, motsvarigheten till SVAF, Svensk Vattenkraftflörening i Sverige.

”I Norge handlar debatten
om hur vi ska kunna
producera mer el”

Knut Olav Tveit