Westsidan

En intressant intressekonflikt har uppstått kring Torp kraftverk i Munkedals kommun. Olika samhällsintressen kolliderar när länsstyrelsen vill riva kraftverket. Kärnsjön uppströms är vattentäkt för Lysekils kommun. Göteborgs stift äger kraftverket som producerar 3 miljoner kilowatt ren förnyelsebar el och ger inkomster till kyrkan. I andra vågskålen ligger sportfiskets intresse av att fler laxar kan ta sig längre upp i Örekilsälven.

Staten vill riva Torp kraftverk

Flera olika samhällsintressen kolliderar

Länsstyrelsen vill riva Torp kraftverk. En rivning påverkar Kärnsjön, vattentäkt för Lysekils kommun. Olika samhällsintressen kolliderar på ett intressant sätt. En fråga är om sportfisket väger tyngre här än säker tillgång på rent dricksvatten.

All vattenkraft ska omprövas. Enligt en nationell plan. Örekilsälven, som rinner genom Dalsland och Bohuslän, är ett av de första vattendragen att prövas enligt den nationella planen. Diskussionen om dammar och kraftverk är därför redan igång.
Länsstyrelsen vill alltså riva Torp kraftverk i Munkedals kommun. Men en rivning skulle påverka Kärnsjön, som är vattentäkt för Lysekils kommun. Därför måste man bygga ett nytt dämme några hundra meter längre upp.
Vinsten för sportfiskeintressen är några hundra meter strömmande vatten. Motstående intressen är kraftverkets elproduktion på 3 miljoner KW, och Lysekils kommuns intresse av stabil tillgång på rent dricksvatten.
Kostnaden är beräknad till cirka 15 miljoner. Och då är inte ersättningen till kraftverkets ägare inberäknad.

Krav på lönsamhet
Ägare till Torp kraftverk är Göteborgs stift.
– Vi får göra en utvärdering när vi har förslagen på bordet. Vi har ju kravet på oss att det här ska drivas marknadsmässigt, säger Lars-Erik Hallin, egendomsförvaltare på Göteborgs stift.
Det innebär att om kostnaderna för åtgärder blir för höga, så verksamheten inte längre är lönsam, då kan Göteborgs stift inte driva verksamheten vidare.
Lars-Erik Hallin bekräftar att utrivning är ett av de förslag som länsstyrelsen diskuterar med berörda.
– De vill riva detta och göra en fördämning längre upp.
I första hand handlar detta om sportfiskets intressen. Örekilsälven är ett känt fiskevatten. Bland annat går laxen upp.
– Det finns en laxtrappa idag. Men den anses inte tillräckligt bra.
I tio år har man diskuterat att göra det möjligt för laxen att gå längre upp i Örekilsälven.

Lysekils vattentäkt
Det som komplicerar detta ytterligare är att Kärnsjön uppströms kraftverket är vattentäkt för Lysekils kommun. Det innebär ytterligare en intressekonflikt, och den är av den arten att sportfisket här i realiteten kan komma i konflikt med EU:s vattendirektiv.
För att klara Lysekils kommuns behov av vatten kan man inte bara riva kraftverket. Det skulle kunna äventyra tillgången på vatten, exempelvis vid långvarig torka. Därför måste man bygga ett nytt dämme uppströms.
Frågan uppstår då vilka samhällsintressen som här väger tyngst. Är det värt 15 miljoner kronor att ytterligare några laxar till ska kunna ta sig några hundra meter längre upp? Laxfisket rapporteras redan idag vara utmärkt i Örekilsälven.
Torps kraftverk är därför av principiellt intresse.
Frågan är om inte kraftverket också varit gynnsamt för laxfisket i Örekilsälven.
– Dammen gör ju att det alltid finns vatten nedströms, säger Lars-Erik Hallin.

Redan miljöanpassad
Göteborgs stift skulle kunna tjäna mer pengar på elproduktionen, men man har ett avtal om att släppa en viss mängd vatten så Örekilsälven nedströms alltid har strömmande vatten. Det finns också en modern laxtrappa. Man kan säga att verksamheten på det sättet redan är miljöanpassad.
Det är viktigt att utreda konsekvenserna av en eventuell utrivning.
Skulle man ta bort dammen, finns det stor risk att det kan bli brist på vatten i strömfåran exempelvis vid torka.
– Vi har ju krav på oss att alltid släppa en kubikmeter i sekunden, säger  Lars-Erik Hallin.
En annan fråga är hur det påverkar lokala fiskstammar uppströms.
Detta är alltså ett ärende som har många ingredienser. Och kan därför komma att bli ett principfall
– Det kommer att bli ett pilotfall, säger Lars-Erik Hallin.
– Vi får ju ta det till domstol om det blir för oss främmande villkor.

Tre alternativ
Det är tre alternativ som förts fram i diskussionerna. Kraftverket blir kvar med vissa förändringar. Kraftverket blir kvar men byggs om med en bättre laxtrappa och vandringsmöjligheter och nytt galler.
Och slutligen det tredje alternativet. Kraftverket rivs och det byggs en ny fördämning några hundra meter längre upp.
Ett argument som framförts är att det är ett Natura 2000 område. Och att det finns stora naturvärden i området.
Göteborgs stift har svårt att tänka sig att stå för kostnaderna för allt det som länsstyrelsen vill genomföra. Särskilt om man inte får tillstånd att producera någon el.
– Ska vi stänga ner kraftproduktionen så vill vi inte står för ansvaret för dammen.
– Blir det en utrivning så är det frågan om inlösning. Det är det som blir aktuellt för våran del.
Stiftet kommer i så fall att göra en marknadsvärdering där även uteblivna framtida intäkter kan komma att tas med.

Gammalt kraftverk
Torps kraftstation är mycket gammal. Den nuvarande dammen är visserligen byggd i slutet på 1950-talet. Men det har funnits dammar och vattenkraft har drivit både kvarn och sågverk på platsen under mycket lång tid.
– Här finns ju tillstånd. Så det här är frågan om en omprövning, säger Lars-Erik Hallin.
Göteborgs stift har anmält anläggningen till den nationella planen. Men eftersom Örekilsälven är bland de första vattendragen så är diskussionerna redan igång. Kostnaden för eventuella åtgärder kommer att tas från den nationella fonden.
Stiftet har också ett bra samarbete med den lokala fiskeföreningen.
– Vi har ett bra samarbete. De får online-uppgifter om vilka flöden vi har, säger Lras-Erik Hallin.

Lyskils vattentäkt
Lysekils kommun bevakar frågan.
– Vi bevakar det här eftersom det är våran vattentäkt, säger Tomas Vikström, Lysekils kommun.
Kommunen har en vattendom i Kärnsjön. Därför utreder kommunen nu konsekvenserna av länsstyrelsens planer, och hur det skulle påverka lysekilsbornas dricksvatten.
– Det är olika intressen. Vi har en vattendom. Därför tittar vi på det här. Men det är inte färdigt ännu, säger Tomas Vikström.
Westsidan har flera gånger sökt ansvarig på länsstyrelsen för en kommentar.
Göran Åhrén

Länsstyrelsen bekräftar

Fiskvandring är det primära målet

Länsstyrelsen bekräftar att man arbetar för en utrivning av Torp kraftverk. Huvudargumentet är fiskvandring. Och myndigheten är medveten om alla de samhällsintressen som påverkas.

– Det stämmer att vi tittar på två olika alternativ, säger Lars-Olof Ramnelid, ansvarig tjänsteman på länsstyrelsen, som också berättar att kontakter är tagna.
Omprövningen av Örekilsälven enligt den nationella planen är bestämd till 2022. Men länsstyrelsen vill vara ute i god tid.
– Vi har legat på för att få en så tidig omprövning av kraftverket som möjligt, säger Lars-Olof Ramnelid.
Han bekräftar att utrivning är ett alternativ man tittar på. I så fall måste staten köpa kraftstationen, och det blir Naturvårdsverket som gör det.
– Detta är ingenting som kan tvingas fram, säger Lars-Olof Ramnelid.
Ska det bli utrivning måste staten och Göteborgs stift komma överens.
Men även andra kan påverkas av ett sådant beslut. Bland annat markägarna runt Kärnsjön och Lysekils kommun.
– Det har varit ute på remiss.
En avgörande fråga är om Göteborgs stift är villiga att sälja.
– De är villiga att diskutera en försäljning. Det är naturligtvis en fråga om pris, säger Lars-Olof Ramnelid.

Höga naturvärden
Länsstyrelsen vill riva kraftverket för att förbättra de redan höga naturvärdena, och för att underlätta för fisken att komma fram.
– Det finns bara en kraftstation i huvudfåran, säger Lars-Olof Ramnelid.
– Om man tar laxen som exempel. Vi har lika mycket lek och uppväxtområden uppströms.
– Det finns en laxtrappa men det är bara enstaka laxar som kommer upp.
Länsstyrelsen vill också förbättra vandringsmöjligheterna för ål.
– Det är ett problem att smolt och ål passerar genom turbinerna. Det är dokumenterat.
Det går att ordna med ett fingaller och en flyktväg för ål.
– Rent vandringsmässigt, både upp- och nedströms, så är det mycket bättre att få bort hela dammen, säger Lars-Olof Ramnelid.
– Nedströms dammen har vi ett ganska bra laxfiske.
Det är alltid vatten i strömfåran
– Vi är ändå långt ifrån en naturlig regim. Den tappningen kan man naturligtvis förbättra.
Det finns ett dämme längre upp i Örekilsälven, men det är inget definitivt vandringshinder.

Upp till Dals-Ed
– Laxen tar sig ända upp till Dals Ed där älven vänder. (Torpfors)
Att det bara är en kraftstation öppnar möjligheter för lax, öring och ål.
– Det är därför tanken kommit att köpa kraftstationen.
Tidigare fanns det en kraftstation i Lilla Röd. Men den är riven.
De lokala fiskevårdsföreningarna är positiva. Däremot finns en del oro bland markägarna.
Påverkan på lokal öring om man öppnar upp är inget problem, hävdar han.
– Vi har väldigt svaga öringstammar uppströms.
Ett större problem är att Kärnsjön är vattentäkt för Lysekils kommun. Det är ett problem som fiskintressena inte kan runda.
– De är oroliga att det ska bli sämre för dom. Framför allt handlar det om att inte sänka nivån på sjön.
Länsstyrelsen vill därför bygga ett nytt dämme, längre upp.
– Ja, det stämmer. För att hålla nivån på sjön.
– Vi måste ta hänsyn till vattentäktsintressena. Men även att tillmötesgår markägarna runt sjön som vill ha kvar nivån.

Vinsten 200 meter
Det blir ett överfallsdämme med fiskvandringsväg. Fiskintressena vinner ytterligare 200 meter strömmande vatten.
– Ja, man tjänar 200 meter strömmande vatten.
Men det blir också bättre nedströms, hävdar Lars-Olof Ramnelid. Det blir en bättre strömfåra.
– Huvudmotivet är att få en fiskvandring som fungerar. Och att få en bättre mer naturlig vattenreglering.
Är det värt 15 miljoner?
– Åtgärderna är beräknade till tio miljoner. Och det är samma summa som det skulle kosta att åtgärda kraftsstationen.
För att få kraftverket godkänt skulle det krävas en ny fiskvandringsväg, nytt galler och en flyktväg, samt en ny vattenreglering.
– Den summan är totalt beräknad till tio miljoner.
Siffrorna kommer från en förprojekteringar gjord av ett konsultföretag.
Göran Åhrén