Nyheter

Så vill han ändra lagen

Måste påvisa skada för att få förbjuda avlopp

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD), välkomnar domen från Mark- och miljödomstolen i Växjö. I en motion till riksdagen har han själv föreslagit att lagen skärps för att hindra kommuner att döma ut avlopp på schablonmässiga grunder.

– Det är väldigt glädjande att vi äntligen har en dom som tar hänsyn till det lagstiftningen säger. Det måste finnas en skada innan man kräver en åtgärd, säger Magnus Jacobsson i en kommentar.
– Jag har motionerat om det riksdagen därför att jag uppfattade att det fanns tjänstemän som gick utanför lagen i sina tolkningar.
– Och då ville jag att lagen skulle förtydligas så att det ännu tydligare framgår att det måste finnas en skada innan man kan kräva en åtgärd, säger Magnus Jacobsson.
– Den här domen är positiv men jag kommer ändå att fortsätta följa frågan i riksdagen.
Magnus Jacobsson har lagt flera förslag i riksdagen som rör enskilda avlopp. I höstas föreslog han en översyn av miljöbalken samt VA-lagen, i en motion där han också vill att lagen ska ställa krav om en påvisbar miljönytta innan kommunerna tvingar en enskild att byta sin avloppsanläggning.
I samma motion föreslår han också att det ställs högre krav på rening av offentliga anläggningar. Magnus Jacobsson motiverar det med att det är orimligt att ställa högre krav på enskilda avlopp, än man gör på kommunens egna avlopp. (Motion 2020/21:762)
Hösten 2019 la Magnus Jacobsson ett förslag i riksdagen om att stärka proportionalitetsprincipen, att myndigheter inte får ställa mer långtgående krav än att det står i proportion till nyttan, och att myndigheter måste påvisa en skada innan man tvingar någon att vidta långtgående och kostsamma åtgärder.
”Tyvärr ser vi flera exempel på hur kommuner och länsstyrelser går fram med hårda krav gentemot privata va-anläggningar utan att man ens har genomfört någon mätning som visar om den gamla anläggningen inte längre fungerar”, skriver Magnus Jacobsson i sin motion. (Motion 2019/20:534)
Göran Åhrén

En kommun kan inte döma ut ett enskilt avlopp enbart på grund av ålder. Det slår Växjö tingsrätt, MMD fast i en dom. Foto: G Åhrén

MMD gav kommunen bakläxa

Måste påvisa skada för att få döma ut enskilt avlopp

VÄXJÖ: En kommun måste påvisa skada för att få besluta om förbud. Och kommunen måste göra en individuell bedömning. Att döma ut ett enskilt avlopp med hänvisning till ålder är inte lagligt. Det slår Mark- och miljödomstolen i Växjö fast i en dom som kan få prejudicerande betydelse.

Mark- och miljödomstolen i Växjö slår i en dom fast att en kommun som dömer ut ett avlopp måste ange en orsak. Kommunen måste peka på en konkret skada, det räcker inte att döma ut ett enskilt avlopp på schablonmässiga grunder som hög ålder.
Domen kan få stor betydelse för ägare till enskilda avlopp, menar Roland Ekstrand, ombud till fastighetsägarna i det aktuella fallet.
– Man måste som myndighet kunna peka på en konkret skada för att kunna meddela förbud, säger Roland Ekstrand.
Hög ålder duger alltså inte som argument för att döma ut en anläggning.
– Här slår man ju fast att man måste kunna visa att det föreligger en skada eller en olägenhet.
Lagen talar om ”skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”. Och Nybro kommun har i det aktuella fallet intepåvisat vare sig det ena eller andra.

Omvänd bevisbörda
Nybro kommun är inte ensam om att ha dömt ut avlopp på schablonmässiga grunder.
– Vad kommunerna har gjort är att de säger att det är omvänd bevisbörda. Du måste bevisa att din anläggning fungerar. Men hur kan man göra det?
Ägarna hamnar i ett så kallat moment 22. Det blir en omöjlighet.
Roland Ekstrand är kritisk till att samma myndighet som underkänt en anläggning sedan ska godkänna den.
– Det borde vara länsstyrelsen som godkänner anläggningar, inte kommunerna.
I många fall har kommunerna intressen som kolliderar med ägare till enskilda avlopp. Det gäller exempelvis i de fall när kommunerna vill tvångsansluta fastighetsägare till kommunalt vatten och avlopp.
Roland Ekstrand har själv varit aktiv i kommunpolitiken i Värmdö kommun, där han var ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden. På den tiden arbetade kommunerna på ett helt annat sätt.
Nu hjälper Roland Ekstrand fastighetsägare som drabbas av kommunernas jakt på enskilda avlopp. Han har en gedigen kunskap om förvaltningslagen och det är inte många miljöinspektörer som klarar att argumentera emot.

Prejudicerande dom
Fallet i Nybro tror Roland Ekstrand kan få prejudicerande effekt.
– Ja, det tror jag.
Det viktiga med domen i Mark- och miljödomstolen i Växjö är att man slagit fast att kommunen har bevisbördan. Kommunen är skyldig att tala om på vilket sätt en anläggning inte fungerar. Man måste peka på en konkret brist.
Det blir därför svårare för kommunerna att döma ut enskilda avlopp på schablonmässiga grunder.
Roland Ekstrand betonar också att ett beslut måste vara proportionerligt. Myndigheten får inte fatta beslut om förelägganden och viten som är uppenbart orimliga i proportion till nyttan. Eller som lagen uttrycker det…”mer tvingande åtgärder än nödvändigt”.
– Att lägga ut viten på 150 000 kronor, det är inte lagligt. Det är förbjudet att besluta om mer tvingande åtgärder än nödvändigt, säger Roland Ekstrand.
– Det är tusentals människor som får de här vitena, och tvingas bygga om sina anläggningar. De flesta vet inte vad de ska göra.
Roland Ekstrand tror det är viktigt att så många som möjligt hjälper till att sprida kunskap om domen. Den kan få stor betydelse om många känner till den.

Orimligt höga viten
Fastighetsägaren i det aktuella målet hotades med vite. Men länsstyrelsen menar alltså att det var orimligt. Nybro kommun har inte kunnat visa vad det var för fel på anläggningen.
– Man tror saker och ting. Det är det som är så farligt för rättssäkerheten.
Och allt för ofta tror domstolen att kommunen har rätt. Roland Ekstrand tar ett exempel.
”Troligtvis så fungerar den inte tillräckligt bra för moderna krav”, är en vanlig formulering.
– Det är bara bullshit alltihop.
Nu har en domstol slagit fast att en kommun måste visa att det är något fel på avloppet för att kunna fatta beslut om förbud och viten.
Det grundläggande problemet när det gäller staten och kommunernas hetsjakt på enskilda avlopp är att man överdrivit belastningen från enskilda avlopp, enligt forskare cirka fem gånger. Bl and annat genom att inte räkna med markretentionen.
Vetenskapliga utredningar, som visar annat än myndigheternas uppfattning, har helt enkelt sopats under matten, ”för den goda sakens skull”.
– Den mängd fosfor som kommer från ett enskilt avlopp är generellt sätt inte något problem, säger Roland Ekstrand.
Göran Åhrén

Ett helt uppslag i tidningen Land ger Roland Ekstrand råd till ägare till enskilda avlopp vad de ska göra när brevet från kommunen kommer. Roland Ekstrand har gjort det till en mission att hjälpa fastighetsägare som hamnat i trubbel med myndigheterna.

Domstolen upphäver nämndens beslut

Kommunen uppmanas följa lagen

Det är olagligt att döma ut enskilda avlopp på schablonmässiga grunder. Kommunen måste påvisa skada. Det konstaterar Mark- och miljödomstolen i Växjö i en dom som rör Nybro kommuns tillsyn av avlopp. Domstolen upphäver därför kommunens beslut.

Nybro kommun förbjöd i juli 2020 en fastighetsägaren att använda sitt enskilda avlopp med motiveringen att den var bristfällig. Fastighetsägaren fick knappt ett år på sig att åtgärda avloppet.
Fastighetsägaren överklagade till länsstyrelsen i Kalmar, som beslutade att upphäva kommunens beslut. Kommunen överklagade till Mark- och miljödomstolen i Växjö.
Det framgår av handlingarna att Nybro kommun anser att avloppsanläggningen är för gammal. Avloppsanläggningar byggda före 1987 uppfyller inte kraven på funktion i Naturvårdsverkets allmänna råd, och det finns risk för att infiltrationen efter 47 års användning ”är mättad” eller renar sämre än då den var ny, hävdar kommunen.
I domen skriver Mark- och miljödomstolen:
”Mer ingripande åtgärder än vad som behövs får inte tillgripas. För att ett föreläggande eller ett förbud enligt denna paragraf ska kunna ges krävs att en skada eller olägenhet har konstaterats. Föreläggandet ska också grundas på en individuell bedömning.”
(Domstolen hänvisar till Bengtsson m fl, Miljöbalken (14 maj 20220, JUNO), kommentaren till 26 kap. 9 §.)
I domstolens bedömning skriver man:
”Även om anläggningen – som byggdes 1973 – uppnått en hög ålder så har nämnden inte pekat på några konkreta omständigheter som tyder på att reningsgraden i densamma skulle vara otillräcklig.
Domstolen konstaterar också ”att tillsynsmyndigheten inte kan avstå från kravet att göra en individuell bedömning i varje enskilt fall.
Slutligen konstaterar domstolen:
”Av den utredning som legat till grund för nämndens beslut att förbjuda utsläpp till den befintliga avloppsanläggningen finns inget, utöver hög ålder, som tyder på att anläggningen är bristfällig på ett sådant sätt att den förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”
Domstolen konstaterar att Nybro kommun inte hade skäl att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till anläggningen, och instämmer därför i länsstyrelsens bedömning. Man avslår därför kommunens överklagande.
Nybro kommun har valt att inte överklaga domen, som således har vunnit laga kraft.
Göran Åhrén

”För ett förbud krävs
att skada eller olägenhet
har konstaterats”

Svenskt forskare:

IPCC har räknat fel

Jordbrukets klimatpåverkan överdrivs

WESTSIDAN: Jordbruket är ingen klimatbov. Påverkan på klimatet överdrivs. Forskaren Per Frankelius har visat att IPCC bara tagit med de negativa effekterna av jordbruket. Inte de positiva, som inlagringen av kol när grödor växer.

Vi blir kanske tvungna att tänka om när det gäller jordbrukets påverkan på klimatet.
Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är jordbruket en betydande källa till växthusgaser. Den bilden utmanas nu av den svenske forskaren Per Frankelius.
Han har analyserat skriftliga dokument från IPCC och hans slutsatser är uppseendeväckande. IPCC har fokuserat på utsläpp, men utelämnat fotosyntesen, när man beräknat utsläppen från jordbrukssektorn.
I sin rapport för beslutsfattare hävdar IPCC att jordbruket står för 23 procent av de mänskliga utsläppen, eller 5,6 miljarder ton koldioxid.
Per Frankelius beräkningar visar att 3, 8 miljarder ton koldioxid tas upp av den spannmål som odlas varje år. Övriga grödor, som inte är spannmål, beräknar Per Frankelius kan ligga på cirka två miljarder ton. Men det resultatet är inte framme än.
– Lantbruket har hittills betraktats som en klimatbov. Då är frågan hur mycket klimatbov man är, säger Per Frankelius.

Klimatneutralt

Mycket tyder alltså på att jordbruket precis som skogsbruket lagrar mer koldioxid än man släpper ut. Vilket skulle innebära att jordbruket inte alls är den klimatbov som många hävar. Per Frankelius tror att jordbruket precis som skogsbruket är klimatneutralt.
– Absolut.Man kan inte enbart räkna med de negativa sidorna av en verksamhet. Man måste också räkna med de positiva. Det gör man exempelvis när det gäller skogen. Den stora skillnaden mellan jord och skog är tiden.
– Det går hundra skördar på en slutavverkning.
Skogen binder fem ton koldioxid per hektar och år. Skillnaden är att skogsnäringen varit bättre på att framhålla detta och därmed fått det erkänt. Men man har inte pratat om att spannmålen tar upp över tre miljarder ton koldioxid från atmosfären.

Syre positivt

Att jordbruket också binder kol är ställt utom allt rimligt tvivel. Per Frankelius beräkningar av spannmålsodlingens inlagring av kol tyder på att även jordbruket borde kunna betraktas som klimatneutralt, eller rent av klimatpositivt.
Per Frankelius tar ett exempel. Om vi plötsligt kan få tag på föda på annat sätt, och inte skulle behöva jordbruket, då skulle tre miljarder ton koldioxid som idag binds av spannmålsodlingen, stanna kvar i atmosfären istället för att omvandlas till mat.
– Detta struntar IPCC fullständigt i.
Man räknar inte heller med att växter producerar syre. Syre är en positiv klimatgas. Tillför man syre till atmosfären minskar koncentrationen av koldioxid.
– Syre finns i atmosfären, därmed är det en klimatgas. Tillförseln av syre påverkar atmosfärens sammansättning, och utan det skulle vi alltså ha en högre koncentration av koldioxid.
– Jordbruket producerar syre. Syre är en positiv klimatgas, säger Per Frankelius.

Vetenskapligt granskad

Per Frankelius har skrivit en vetenskaplig artikel om sina resultat. Den har publicerats i den ansedda tidskriften Agronomy Journal. Innan publicering blev den vetenskapligt granskad och godkänd, och går därför inte att avfärda utan vidare.
– Det tog ett år, säger Per Frankelius.
Det återstår att göra beräkningar på övriga grödor. Men även gräsmarkernas betydelse för kolinlagringen är viktig, menar Per Frankelius. Odlingen av vall är stor i Sverige, 44 procent av åkerarealen.
Det är inte osannolikt att ett fortsatt arbete visar att jordbruket är klimatpositivt.
Per Frankelius forskning kan öka medvetenheten om fotosyntesens effekter på klimatet vilket kan få konsekvenser för vilka beslut som fattas. Ju mer man odlar desto mer koldioxid lagras.
Genom att förbättra gödningen kan man få det att växa bättre vilket bidrar till ännu mer kolinlagring. Det finns projekt för detta internationellt.
– Det är bara skogsbruket och jordbruket som kan skryta med detta, säger Per Frankelius.
Han har tagit fram sju olika metoder för ett mer hållbart jordbruk. Bland annat nya odlingskoncept för att öka fotosyntesen och därmed kolinlagringen. Men även bättre metoder för gödning, och spridning av biokol från skogsbruket på åkermark.

Både ris och ros

Resultatet av Per Frankelius arbete har inte tagits väl emot överallt. Han har fått både ris och ros av forskarkollegor. Men många lantbrukare har hört av sig och varit väldigt positiva. Han är ändå glad över att det blivit debatt.
– Det är det viktigaste att man tillåter debatt, säger han.
Kritiker har hävdat att kolet kommer ut igen när spannmålen konsumerats. Men det är ett felaktigt sätt att räkna, hävdar Per Frankelius.
– Det sker inte i lantbrukssektorn, säger han.
Och ska man göra en klimatbudget för jordbruket då måste självklart beräkningarna grunda sig på det som sker inom jordbrukssektorn.
– Enligt FN:s redovisningsprinciper så skall man räkna varje samhällssektor för sig. Och man bör hålla sig till sina redovisningsprinciper. Men i det här fallet har man bara struntat i det.
Vad som händer med spannmålen när den är skördad och har lämnat jordbruket är alltså en fråga för en annan samhällssektor enligt FN:s egna regler. Man har dessutom räknat med att allt konsumeras, och att det sker samma år som det skördats, vilket inte alls alltid är fallet.
– Jag tror att de har det i sin tankevärld, att bara tittat på negativa saker. Och det är ett tankefel. Det är pinsamt.
– Men till det kommer politikernas vilja att minska klimatpåverkan.

”Det är nog nu”

Att jordbruket felaktigt pekas ut som en klimatbov är illa nog. Det som är riktigt allvarligt är om krav på åtgärder gör en redan dålig lönsamhet ännu sämre. Svenskt jordbruk lider redan av för höga kostnader.
Ytterligare pålagor med klimatet som motiv skulle kunna få allvarliga konsekvenser för svenskt jordbruk.
– Det är nog nu, säger Per Frankelius.
Han jobbar vidare med att få fram beräkningar för andra grödor än spannmål. Men det är ett arbete som tar tid. Han medger att det skulle behövas mer resurser till den här forskningen.
FOTNOT: Per Frankelius är forskare på Linköpings Universitet.
Göran Åhrén

Länk till Per Frankelius artikel i Agronomy Journal:
https://acsess.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/agj2.2028
https://acsess.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/agj2.20286

”De tittar bara
på negativa saker-
det är ett tankefel”

Felräkning bakom köttlarm

”Onödigt skapa ångest hos skolbarn”

ORUST: Felräkning ligger bakom kampanj mot kött. Det hävdar lantbrukaren Börje Berndtsson, Varekil, som är kritisk till Orust kommun som skapar ångest hos skolbarn i onödan. Man räknar inte med kolinlagringen, hävdar han.

Orust kommun skrämmer upp skolbarn med hotbilder om klimatet. Kornas påverkan överdrivs, och nu reagerar allt fler på påståendet att skolbarn kan rädda klimatet genom att sluta äta kött.
Bakgrunden är att kostenheten vid Orust kommun har ställt upp så kallade bordsryttare på borden i skolmatsalarna. På dessa står det bland annat att det är osmart att äta nötkött. Man skambelägger alltså de elever som ändå äter kött.
En som reagerat på detta är lantbrukare Börje Berndtsson, Varekil. Han är upprörd och menar att regionen, som ligger bakom kampanjen mot nötkött, har räknat fel. Regionen räknar inte med kolinlagringen när gräset växer, hävdar han.
– Man rör ihop den korta och den långa kolcykeln, säger Börje Berndtsson.
Han har varit i kontakt med ansvariga för kampanjen i regionen och fått bekräftat att man inte räknar med kolinlagringen när man gör en klimatbudget.
– Det är som att bara räkna minus hela vägen, säger Börje Berndtsson.

Överdriver påverkan
Börje berättar om hur han reagerat och ringt runt och pratat med folk om detta och upptäckt att regionen inte tar med kolinlagringen när man beräknar en klimatbudget. Det innebär att man överdriver klimatpåverkan från våra kor.
– Den budgeten är ju ingen budget om man bara räknar utsläppen av koldioxid. Och inte tar med inlagringen, säger Börje Berndtsson.
Lantbrukare odlar gräs och andra växter som man använder som foder till djuren. Gräset och växterna tar upp koldioxid när de växer. Korna äter gräset och släpper sedan ut lite växthusgas när de rapar, som omvandlas till koldioxid och vatten i atmosfären. Det är ett kretslopp. Den korta kolcykeln. Den innebär inget tillskott till koldioxidhalten i atmosfären, till skillnad från när man förbränner fossila bränslen, som lagrats under tusentals år långt nere under marken. Det är den långa kolcykeln.

”Livets gas”
Koldioxid i sig är inte farligt. Tvärt om.
– Att man inte förstår att koldioxid är livets gas för alla våra växter, precis som syre är livets gas för djur och människor, säger Börje Berndtsson.
Han uppmanar alla att ta del av experten Johan Kuylenstiernas resonemang om den korta och den långa kolcykeln. Han säger att man måste förstå kolets kretslopp, och att man måste skilja på den korta och den långa kolcykeln. Om man inte förstår skillnaden mellan den korta och den långa kolcykeln, utan blandar ihop detta, då blir det fel. I den korta ingår fotosyntesen.
Börje Berndtsson upptäckte att regionen räknar fel när han kontaktade ansvariga och ställde frågor om hur de räknar.
– Jag tog upp detta med de olika cyklerna och kolets kretslopp.
Regionen försvarade sig med att kolinlagringen bara ska beräknas globalt. Detta hävdar Börje Berndtsson är fel.
– Det är ju de areella näringarna som står för Sveriges kolinlagring. Hur kan man räkna bort det då, säger han.
– Det är ett sätt att manipulera verkligheten.

Skolbarn luras
Det innebär att man överdriver de gröna näringarnas påverkan på klimatet. Och det i sin tur innebär att de åtgärder som föreslås inte får den effekt som miljöorganisationerna påstår. Man lurar alltså de skolbarn som helt i onödan avstår från att äta kött.
Börje Berndtsson har stöd i sin kritik av Moderaterna på Orust som skriver i ett inlägg på sociala medier:
”Nu är det nog med att ge våra ungar skuldkänslor i det som ska vara en objektiv och uppmuntrande utbildning och istället ge ungarna lust att lära och matglädje”, skriver moderaterna. Och fortsätter:
”Orust har väldigt goda förutsättningar för att odla just gräs, hela 70 procent av åkerarealen är vallgrödor. Att skambelägga det vi har bäst förutsättningar för i matproduktionen är en okunskap som är helt monumental. Som sagt det är nog nu vilket vi kommer att påpeka för kostenhetens ledning.”

Göran Persson förklarar
I samma inlägg citerar man förre statsministern Göran Persson som i en intervju i TV4 sa:
”Tro inte för ett ögonblick att svenska kor har förorsakat klimatkrisen. Kom ihåg att korna var här långt före bilen.”
”Mina kor dricker inte diesel de äter grönt gräs.  Det gröna gräset växer för att det tar kol från luften. Och sedan när kossan ätit gräset så rapar de lite och så kommer metan ut i atmosfären som sen kommer tillbaka via kretsloppet.”
”Kossan är en förutsättning för det svenska kulturlandskapet och den biologiska mångfalden. Om vi ska börja jaga henne då skjuter vi oss inte i foten, då skjuter vi oss i huvudet.”
Ord och inga visor av förre statsministern som numera är bonde.
FOTNOT: Orust kommun ligger långt framme när det gäller att servera svenskproducerad mat, och bidrar på det sättet till att minska påverkan på miljö och klimat genom långa transporter.
Göran Åhrén

”Tro inte för ett ögonblick
att korna har orsakat
klimatkrisen”

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) ger sig in i debatten om gränshandeln.
Foto: WESTSIDAN

Ekonomi bakom stängd gräns?

Risk för protektionism i pandemins spår

Norge anklagas av företagare för att hålla gränsen stängd för att skydda sin ekonomi. Nu får företagarna visst stöd av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson(KD).

Är det ekonomiska motiv bakom stängningen av gränsen mellan Norge och Sverige? Det hävdar många företagare som drabbats. Man antyder alltså att det skulle röra sig om någon form av norsk protektionism.
Debatten är igång och nu får de svenska företagarna visst stöd bland annat av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD). Han menar att det är en utbredd uppfattning bland företagare han träffar att det finns ekonomiska motiv bakom norska regeringens beslut.
– Folk har den uppfattningen när jag är ute och träffar företagare. Att det handlar om norsk ekonomi och inte om corona, säger Magnus Jacobsson till WESTSIDAN.
– Jag kan inte som politiker säga att det är så. Men jag kan säga att de företagare jag träffar säger att det är så.

Hårt ansatt av media
Magnus Jacobsson har varit hårt ansatt av media de senaste dygnen. Ända sedan han blev uppringd av USAs president Donald Trump, som tackade för att Magnus Jacobsson nominerat honom till Nobels fredspris för arbetet med fred på Balkan, har telefonen ringt. Ett 20-tal intervjuer med svenska och utländska medier har det blivit.
Mitt i mediabruset kring det överraskande telefonsamtalet från Vita Huset blir Magnus Jacobsson dock intervjuad av NRK, den statliga norska TV-kanalen. Och nu handlar det varken om Balkan eller Mellanöstern, utan om gänshandeln mellan Norge och Sverige istället.
Norska NRK har uppmärksammat debatten och gjort en intervju med Magnus Jacobsson. Han säger bland annat att det är bättre för samarbetet i Norden om vi återgår till det normala och fortsätter att handla med varandra.

Inte bara pandemin
Magnus Jacobsson fick bland annat frågan av det norska TV-bolaget om han tror att norska regeringen varit snabbare att öppna gränsen om norska företag och därmed den norsk ekonomi hade drabbats hårdare.
– Ja, så är det. Jag tror inte att det här bara handlar om sjukdom. Det finns en ekonomisk sida av saken, säger han till NRK.
Stängningen av gränsen mellan Norge och Sverige har satt igång en debatt i Norge om en ökad protektionism och riskerna med detta. Den norska regeringen förnekar dock att det skulle finnas ekonomiska motiv bakom gränsstängningen.
Det är ingen som tjänar på stängda gränser säger en talesperson för den norska regeringen.

Höga kostnader
Men fakta talar för att Norge och norska företag trots allt kan tjäna på att gränsen till Sverige hålls stängd.
Magnus Jacobsson pekar bland annat på de höga kostnader som norsk handel har, som gör att norska företag har svårt att konkurrera med företag på den svenska sidan.
– Norge har högre beskattning på många varor. De har sockerskatt och alkoholskatt, bland annat, säger han.
Magnus Jacobsson får visst stöd av sin riksdagskollega Anna-Carin Sätherberg (S), från Jämtland, ett landskap som precis som Bohuslän och Värmland också drabbas av den uteblivna gränshandeln. Även hon varnar för att ökad protektionism kan vara en fara i pandemin. Men hon hoppas att den norska regeringen inte har ekonomiska motiv för sina åtgärder.
(WESTSIDAN: 2020 09 24)
FOTNOT: Siffror för pandemin för Norge är i dagsläget 270 döda och totalt 13 210 fall. 778 fall rapporterade sista veckan och 24 är inlagda på sjukhus.
Sverige noterade 5 878 dödsfall och 90 289 fall.

”Jag tror inte
att det här bara
handlar om sjukdom”

Sportfiskare döms för skadegörelse

Villkorlig dom och dagsböter för sabotage av kraftverk


SVENLJUNGA: En sportfiskare döms för grov skadegörelse mot ett vattenkraftverk i Svenljunga kommun. Enligt Borås tingsrätt har han vid flera tillfällen rivit dammluckor och orsakat allvarlig skada på kraftverket.

En man i 40-årsåldern, hemmahörande i Svenljunga kommun, döms av Borås tingsrätt för grov skadegörelse till villkorlig dom och dagsböter på 38 000 kronor. Han ska också betala kostnaden för det juridiska ombudet på 43 376 kronor.
Det var i augusti 2016 som mannen vid två tillfällen gav sig på en privatägd anläggning för produktion av vattenkraft. Kraftverket ägs av Västergötlands Kraft och ligger vid sjön Såkens södra ända.
Kraftverket förses med vatten som leds i en tub 450 meter från sjön. Vid sjön regleras vattentillförseln till kraftverket och Lillån av ett antal dammluckor.

Omfattande skador
Vid två tillfällen, den 8 och 12 augusti, har någon utsatt anläggningen för skadegörelse. Brytvåld har använts. Vatten har letts från kraftverket, till Lillån.
Det har lett till att vakum har bildats i tuben med omfattande skador på tuben och de fundament som den vilar på som konsekvens.
Den åtalade sportfiskaren har erkänt att han vid ett tidigare tillfälle har brutit upp flodluckorna med en kofot, men hävdar att han gjorde det för att han var orolig för att det var för lite vatten i Lillån. Men han förnekar att han är ansvarig för skadegörelsen i augusti 2016.

Bunden till platsen
Tingsrätten skriver att det är ställt utom rimligt tvivel att sportfiskaren befunnit sig på platsen vid tillfället. Domstolen stöder sig på övervakningsbilder och vittnesmål från en annan person som var på plats vid samma tillfället.
Tingsrätten skriver att den åtalade sportfiskaren orsakat de omfattande skadorna genom att stänga tillförseln av vatten till kraftverket för att öka tillförseln av vatten till till Lillån.
Den dömde är medlem och förtroendevald i en lokal sportfiskeklubb.
Med domen i brottmålet är detta inte över. Nu när ansvarsfrågan är fastställd, kommer ägaren till kraftverket att begära skadestånd. Skadeståndet lär hamna på betydligt högre belopp än de böter och advokatkostnader som den dömde sportfiskaren nu tvingas betala till staten.
WESTSIDAN (2020 07 24)

Magnus Jacobsson (KD) överraskade två aktivister och avbröt en skadegörelse av kungliga slottet i Stockholm. Foto: Magnus Jacobsson.

Avbröt skadegörelse av slottet

Riksdagsledamot från Västsverige ingrep mot aktivister

Magnus Jacobsson (KD), riksdagsledamot från Uddevalla, ingrep på onsdagen och avbröt en pågående skadegörelse av kungliga slottet. Händelsen inträffade i efterdyningarna av kravallerna i Stockholm. En formell polisanmälan har gjorts.

På onsdagen utbröt kravaller i Stockholm i samband med demonstrationer mot polisbrutalitet i USA. En del av kravallerna utspelade sig i närheten av riksdagen och kungliga slottet.
När riksdagsledamoten från Västsverige Magnus Jacobsson (KD), i godan ro tog sin kvällspromenad runt Gamla stan, hamnade han i efterdyningarna till kravallerna vid slottet. När Magnus Jacobsson passerade Logården, öster om slottet fick han syn på en aktivist som höll på att spraya slagord på slottet. Han ingrep då och avbröt skadegörelsen.
WESTSIDAN fick en intervju med lagstiftaren som för en stund gav den verkställande makten en hjälpande hand.
Varför ingrep du?
– Jag var ute och gick och helt plötsligt ser jag två tjejer som sprayade ner slottet, ”taggade” som det heter, berättar Magnus Jacobsson.
– Jag har ju mina 18 år som väktare, så jag reagerade reflexmässigt, och avbröt ett samtal jag hade med en kompis, och ingrep.
Det var alltså en pågående skadegörelse av kungliga slottet?
– Ja, det är en pågående skadegörelse av slottet. Och slottet har ett högt skyddsvärde.
– Jag avbröt en pågående skadegörelse.
– I det här fallet är det svenska folkets egendom.
Händelsen inträffade relativt sent på kvällen när de hetaste känslorna vid Mynttorget hade lagt sig. Magnus Jacobsson har deltagit i debatter i riksdagen den här veckan och var därför på plats i Stockholm.
– Jag bor ju i Gamla stan, säger Magnus Jacobsson.
– Jag var ute på min kvällsrunda.
Tidigare på kvällen hölls en demonstration vid Sergels torg till stöd för svarta i USA som utsätts för polisbrutalitet. Bakgrunden är protesterna mot det polisingripande i Minnesota som ledde till afroamerikanen George Floyds död.
Arrangören av demonstrationen hade fått tillstånd för för max 50 personer mellan klockan 18.00 och 20.00. Men väl på plats stod det klart att det rörde sig om betydligt fler personer och polisen beslutade då att skingra folkmassan.
Sedan polisen lyckats skingra demonstrationen på onsdagskvällen drog tusentals personer runt i centrala Stockholm. Polisen satte in kravallpolis mot demonstranter vid slottet och T-Centralen. Flera personer greps misstänkta för anstiftan till våldsamt upplopp.
Det var efterdyningarna till dessa händelser som Magnus Jacobsson råkade promenera rakt in i när han ingrep mot aktivisterna vid slottet. Aktivisterna var i full färd med att spraya på slottet. Av allt att döma ville de att det skulle stå ”Black lives matters” – samma slagord som demonstrationen tidigare hade som paroll.
Det var två kvinnliga aktivister som utförde själva skadegörelsen, men de hade understöd av andra som skyndade till och ifrågasatte varför Magnus Jacobsson la sig i. Han backade dock inte utan stod på sig och dokumenterade händelsen med sin smartphone.
– Tjejerna lämnade platsen och och sprang därifrån, säger Magnus Jacobsson.
Efter händelsen gick Magnus Jacobsson vidare och nådde platsen för kravallerna framför slottet. Där var situationen lugnare men det fanns polis kvar på platsen.
– Min upplevelse var att det var förhållandevis lugnt förutom de här två tjejerna.
Han passerade Lejonbacken, och nästan framme vid riksdagshuset, stötte han på en MC-polis.
– Jag gjorde en formell polisanmälan om skadegörelse på slottet, säger Magnus Jacobsson, som är glad att han inte hamnade mitt i tumultet.
– Jag har ju förstått via media att det varit turbulent i olika delar av Stockholm.
WESTSIDAN (2020-06-04)

Demonstrationen vid Sergels torg i Stockholm som polisen skingrade, innan kravallerna utbröt runt om i staden.

Klimatvetenskapligt råd bildas

Elsa Widding arbetar för att skapa balans i debatten

WESTSIDAN: Klimatfrågan har blivit för politisk och för lite vetenskaplig. Det vill Elsa Widding ändra på. Därför arbetar hon nu för att skapa ett klimatvetenskapligt centrum, och ett klimatvetenskaligt råd, med mål att skapa balans i frågan.

Elsa Widding tog ledigt ett år och skrev en bok om klimatfrågan. Klimatkarusellen blev en succé och nu vill hon gå vidare och skapa ett klimatvetenskapligt centrum och ett klimatvetenskapligt råd.
I ett klimatvetenskapligt centrum vill hon samla tio vetenskapliga discipliner, som alla är viktiga för klimatforskningen, bland annat fysikalisk kemi, molekylfysik, biokemi, geokemi, kvartärsgeologi, astrofysik, fysisk geografi, oceanografi och biologi. Även modelleringar och långtidsprognoser.

Granska IPCC
Detta klimatvetenskapliga centrum ska följa upp och granska FN:s klimatpanels sammanfattningar för beslutsfattare, och granska felaktig rapportering i media. Man ska också lyfta fram ny relevant forskning om klimatförändringar och då även ta med naturliga variationer som idag hamnar i skymundan av koldioxidhypotesen.
Elsa Widding fortsätter alltså sitt arbete med att bemöta och motverka de överdrifter och rena felaktigheter som präglar klimatpolitiken. Hon vill ha mer fakta och vetenskap i debatten, och mindre politik.
Visionen är att ”avfärda klimatfrågan från den politiska agendan och återföra den till universitet och högskolor där den hör hemma som en del av grundforskningen.”

Klimatanalys
Elsa Vidding startar därför ett klimatvetenskapligt centrum. Målet är att tillhandahålla en kvalitetssäkrad och vetenskaplig analys av klimatfrågan, som kan bidra till ”en mer övervägd energipolitik”, som ”långsiktigt säkerställer Sveriges konkurrenskraft.
Syftet är att ”agera en samlande motkraft till mediernas spridning av felaktiga budskap och därigenom stoppa skrämselpropagandan i samhället. Detta sker genom att öka kunskapsnivån och förståelsen för klimatfrågan hos allmänhet, politiker, näringsliv och skola.”
Göran Åhrén

Nytt krav från Miljöpartiet:

Vill införa skatt på diväteoxid

Miljöpartiet vill införa en skatt på diväteoxid. Människan orsakar stora utsläpp, från hushåll, industrier och flygplan. Det påverkar miljön och klimatet negativt, och stora mängder kan dessutom orsaka katastrofer.

Alltför stor fokus har hittills lagts på att bekämpa ämnen som bara förekommer marginellt i vår miljö. Nu vill miljöpartiet ta ett större grepp på miljöproblemen och göra något åt de verkligt stora problemen.
Diväteoxid är ett ämne som finns i mycket stora mängder, och som kan ha väldigt skadliga effekter på både miljön och människors hälsa. Men hittills har diväteoxid kunnat röra sig under miljörörelsens radar, så att säga.
För mycket diväteoxid kan exempelvis försvåra framkomligheten och därför utgöra en fara för människors säkerhet i samband med olika nödlägen.

Farligare än koldioxid
Diväteoxid påverkar växthuseffekten mer än koldioxid, kommenterar en miljöpartist som vill vara anonym. Ändå pratar vi bara om koldioxid. Eftersom diväteoxid finns i så stora mängder, påverkar den klimatet mer än koldioxid.
Flyget släpper ut stora mängder diväteoxid. Dessa utsläpp bildar ibland långa strimmor på himlen orsakade av att diväteoxiden kristalliseras i den kalla och fuktiga luften. Den kan då bidra till klimatförändringarna.
Diväteoxid bildas också i atmosfären. Genom ökad kosmisk strålning har mängden diväteoxid ökat på senare år. Detta bidrar också till klimatförändringarna.
Men vi människor ökar mängden diväteoxid i atmosfären genom att släppa ut stora mängder, exempelvis från kraftverk och industrier. Men också från hushållen. Kärnkraftverk använder stora mängder diväteoxid i sin produktion, och av dessa mängder förångas en del och släpps ut i atmosfären.

Orsakar katastrofer
Koldioxid är en nödvändig gas för våra växter. Diväteoxid är också positiv för livet i lagom stora mängder, men vi vet att kemikalien har orsakat långt fler dödsfall i samband med katastrofer än koldioxid. Det finns många exempel på det.
Diväteoxid täpper till andningsvägarna och kan orsaka kvävning. Det kan påskynda korrosion av metaller. Och stora mängder kan dessutom orsaka kraftig erosion som kan påverka infrastruktur och leda till stora katastrofer.
Diväteoxid används ibland i samband med brandbekämpning, och kan då orsaka skador på fastigheter och egendom.
Miljöpartiet vill därför införa en skatt på diväteoxid. Enligt obekräftade uppgifter är finansdepartementet positivt till förslaget.
WESTSIDA 2020-04-01

FOTNOT 1: Aktivister som anser att diväteoxid är så farlig att den borde förbjudas har startat en namninsamling. Bifogar en länk till namninsamlingen.
https://www.skrivunder.com/forbjuda_divateoxid

Politikern Henrik Sundström, trea på moderaternas EU-lista, är kritisk till hur regeringen agerar när det gäller coronaviruset. Det är uppenbart att man bestämt sig för en taktik som går ut på att så många som möjligt ska bli immuna. Samtidigt innebär det att man gett upp bekämpningen av smittspridningen. Den stora frågan är om vi har vårdresurser för en sådan taktik. En annan fråga är vad grannländerna tycker.

”Vårdkatastrof väntar”

Regeringen borde vara mer ärlig med sin taktik

– Det är lättare att reparera ekonomin än att återuppväcka döda, säger Henrik Sundström (M) i en kommentar till den svenska regeringens politik när det gäller coronaviruset.

Coronaviruset stänger ner stora delar av Europa. Italien och Spanien är värst drabbade. Båda har infört omfattande restriktioner för att försöka begränsa smittspridningen.
Danmark och Norge stänger sina gränser. Liksom Polen, Tjeckien, Ryssland och Slovakien.
Sverige utmärker sig genom att inte vidta lika drastiska åtgärder. Vilket gör att flera andra länder ser Sverige som ett problem.
Antalet inrapporterade fall stiger stadigt. Ökningen av antalet smittade ligger på cirka 33 procent per dag.
Politikern Henrik Sundström (M), Uddevalla, är kritisk till regeringen. Han tror att den verkliga siffran på antalet smittade är mycket högre än den officiella.
– Vi har inte begränsat smittspridningen över huvud taget, säger Henrik Sundström.

Siktar på immunitet
Den svenska regeringen har istället valt en taktik som går ut på att så många som möjligt ska bli smittade, för att så många som möjligt på sikt ska uppnå immunitet.
Henrik Sundström jämför den svenska taktiken med ”ett gigantiskt vattkoppkalas”.
– Vi har ett stort coronakalas, säger han.
Regeringen bestämde sig tidigt, menar Henrik Sundström.
– Tanken är inte att begränsa epidemin. Utan att låta smittan löpa för att ge folket immunitet mot nästa våg av virus. Men också för att kunna hålla igång näringslivet.
– Ju fler i befolkningen som har immunitet, desto mer skyddar du dom som inte är immuna.
Om vi har mellan 70 och 90 procent immuna, då har viruset svårt att nå riskgrupperna. Tanken är därför att försöka hålla de sjuka och gamla isolerade i det inledande skedet.

Begränsar smittan
Kina har valt den motsatta taktiken. Man isolerar hela städer, sätter folk i karantän och arbetar med smittspårning. Och Kina har lyckats bromsa pandemin och fått ner antalet nyaregistrerade fall per dag.
Kina kritiserar Sverige för att agera oansvarigt. Man menar att Sverige inte anstränger sig för att begränsa pandemin.
– Det är nog fler länder som kommer att tycka att Sverige är osolidariska, säger Henrik Sundström.
Danmark har stängt gränsen mot Sverige. För att skydda den danska befolkningen.
– Sverige kommer att vara en stor exportör av fall, säger Henrik Sundström.
Det finns dock fler länder som valt ungefär samma taktik som Sverige. England, Tyskland, Frankrike och Holland bland annat.
Danmark och Italien väljer att försöka begränsa pandemin. Liksom Norge.

Testar inte alla
I ett avseende sticker dock Sverige ut.
– Det är bara Sverige som inte testar folk med symptom, om de inte måste hanteras av vården. Det sägs bero på att vi inte har testkapacitet, säger Henrik Sundström, som är försiktigt kritisk till hur regeringen skött den här frågan.
– Jag fick uppfattningen att man väldigt tidigt lyssnade på näringslivet, säger han.
I England har regeringen varit tydligare med varför man fattat de beslut man gjort.
– Jag tycker att folk kunde förtjäna att vi har en politisk ledning som är ärlig och säger som det är.
Det blir istället symbolhandlingar. Man låtsas att man försöker begränsa viruset. Men utan provtagningar så har man ingen kontroll. En prioritering som Henrik Sundström tycker är lite märklig.
– Det är lättare att reparera ekonomin. Än att återuppväcka döda, säger han.

Sviker andra länder
Dessutom sviker Sverige andra länder som försöker begränsa spridningen.
– Det är väldigt osolidariskt. Mot andra länder.
En slutsats blir att regeringen anser att det är viktigare att skydda ekonomin och samhället, än individerna.
– Ambitionen är nog att man ska skydda de äldre och svaga ändå, genom att skapa den här flockimmuniteten, säger Henrik Sundström.
Men i realiteten blir det de äldre och friska som måste isolera sig från samhället med den här taktiken. Kritiker menar också att det är en aning syniskt att offra två eller tre procent av befolkningen, plus alla de som drabbas av att sjukvården inte kommer att fungera.
Den vanliga sjukvården kommer inte att kunna fungera som vanligt under pandemin.
– Det är nog bäst om man kan undvika att råka ut för en trafikolycka, eller en stroke, de närmaste månader.

Brist på skydd
Ett av regeringens misstag är att man inte heller har säkrat tillgången på skyddsutrustning.
Man borde ha säkrat att det fanns en svensk produktion.
– Det skulle man gjort för sex veckor sedan. Vi har läkare som inte har tillgång till skyddsutrustning. Läkarna kommer att bli smittade själva, de kommer inte att kunna träffa sina familjer, säger Henrik Sundström.
Han har också reagerat på logiska luckor i regeringens resonemang. Man väljer att inte stänga skolorna.
– Det är ingen fara, säger man, barnen smittar inte. Samtidigt säger man att kommunerna inte får stänga skolorna för att mor och farföräldrar, som i många fall utgör riskgrupper, istället får passa barnen.
– Då smittar dom, säger Henrik Sundström.
Barnen smittar alltså inte om de är i skolan, men om de är hemma med sina mor- och farföräldrar. Lite märkligt kan man tycka.

”En politisk sköld”
– Regeringen har gjort sitt val. Det är så här det kommer att bli. Vi får se i efterhand vad som var rätt eller fel.
– Jag kan tycka att en högre grad av transparens hade varit bättre, och jag kan tycka att man borde ha agerat tidigare.
– Jag kan känna sorg över att så många människor ska behöva dö, och sorg över att så många människor ska behöva lida.
– Det är uppenbart att man satte de här testkriterierna för snävt från början.
Folkhälsomyndigheten sa att det bara var folk som kom från en viss region i Italien som fick testas. En del bokade om sina hemresor för att det inte skulle se ut som de kom från Italien.
– Jag är övertygad om att man redan tidigt kom fram till att åtgärder skulle vara symboliska. Allt är inte taktik, en del är inkompetens, säger Henrik Sundström.
Han är också kritisk till att regeringen inte verkar vilja ta fullt ansvar för frågan. Man använder myndigheterna som en politisk sköld. När de får den signalen som de vill ha, från myndigheterna, då behöver de inte ta ansvar för sitt beslut längre.

Lagar och avtal

Begränsningen av mötesfriheten är ett annat exempel. Där gick ansvarig minister ut och sa att regeringen inte får begränsa mötesfriheten. Det är dock inte sant, hävdar Henrik Sundström.
Det finns undantag i grundlagen, ordningslagen och europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.
– I fallet Preem gör man precis tvärt om. Man frångår praxis och struntar i vad lagen säger. Man lyfter bort en domstolsprövning och avgör ärendet i regeringen istället.
– Nu är det en fråga om praktisk hantering. Att hjälpa läkare och vårdpersonal.
Men vården kommer inte att räcka till för alla, spår Henrik Sundström. Vi har inte tillräckligt med vårdplatser och utrustning för att klara en pandemi av den här sorten.
– Det kommer inte att finnas någon vård att få.
Sverige tillverkar stora mängder andningsskydd. Men det mesta exporteras. Samtidigt är skyddsutrustningen i Stockholm redan slut.
– De enda som har mandat att gå in och föra en dialog med det svenska näringslivet om tillverkning av skyddsutrustning för den svenska marknaden är regeringen, säger Henrik Sundström.

Munskydd exporteras
Regeringen har haft flera veckor på sig att göra något. Man borde exempelvis försäkra sig om att Mölnlycke producerade andningsskydd även för den svenska marknaden, istället för att exportera det mesta.
– Självfallet. Men man kan också ta initiativ till att ställa om produktionen på andra industrier, säger Henrik Sundström.
En myndighet har skyllt på upphandlingsreglerna. Arbetsmiljöverket har sagt nej till räddningstjänsten som vill använda en viss skyddsmask som är vanlig i Sverige för att den inte är CE-märkt.
Men den stora frågan är hur väl sjukvården är rustad för anstormningen.
Sjukvården i Wuhan bröt samman när en halv procent av befolkningen var smittad. Vi räknar med att 70 procent av svenskarna kommer att bli smittade. Det är en av orsakerna till att Kina, Japan och Sydkorea har valt att försöka stoppat smittspridningen.
I Kinas fall ser man ut att lyckas. I staden Wuhan där allt började har myndigheterna nu börjat lätta på restriktionerna.

Vårdkatastrof
Frågan är hur den svenska regeringen kommer att handskas med vårdsituationen när pandemin når sin kulmen i Sverige. Henrik Sundström varnar för att det kan bli en total katastrof.
Akutsjukvården hade redan innan stora problem. Värst är bristen på utrustning och vårdplatser. Men också bristen på skyddsutrustning är ett stort problem. Regeringen vill skjuta över skulden för vårdens dåliga beredskap på regionpolitikerna.
– Man har inte tagit det här på allvar. Man har inte insett att detta innebär stora problem för vården, säger Henrik Sundström.
Även kommunernas skyddsutrustning är bristfällig.
– Det saknas handsprit, gummihandskar, förkläden, rockar, visir och andningsskydd. Allt saknas. Det är slut.
Sverige står inför en vårdkatastrof.
– Många i vårdpersonalen kommer att bli smittade. De kommer inte att kunna åka hem. Några kommer att dö.
Alla som är över 60 år borde hålla sig hemma, förklarar Henrik Sundström.
Han berättar om läget i Lombardiet i norra Italien. Och hänvisar till en rapport från en läkare.
Sjukhusen kör på 200 procents kapacitet. Alla akutavdelningar är omvandlade till intensivvårdsavdelningar. Patienter över 65 år blir inte ens undersökta, man låter dem dö.
Göran Åhrén
(Westsidan: 2020-03-14)

En intressant intressekonflikt har uppstått kring Torp kraftverk i Munkedals kommun. Olika samhällsintressen kolliderar när länsstyrelsen vill riva kraftverket. Kärnsjön uppströms är vattentäkt för Lysekils kommun. Göteborgs stift äger kraftverket som producerar 3 miljoner kilowatt ren förnyelsebar el och ger inkomster till kyrkan. I andra vågskålen ligger sportfiskets intresse av att fler laxar kan ta sig längre upp i Örekilsälven.

Staten vill riva Torp kraftverk

Flera olika samhällsintressen kolliderar

Länsstyrelsen vill riva Torp kraftverk. En rivning påverkar Kärnsjön, vattentäkt för Lysekils kommun. Olika samhällsintressen kolliderar på ett intressant sätt. En fråga är om sportfisket väger tyngre här än säker tillgång på rent dricksvatten.

All vattenkraft ska omprövas. Enligt en nationell plan. Örekilsälven, som rinner genom Dalsland och Bohuslän, är ett av de första vattendragen att prövas enligt den nationella planen. Diskussionen om dammar och kraftverk är därför redan igång.
Länsstyrelsen vill alltså riva Torp kraftverk i Munkedals kommun. Men en rivning skulle påverka Kärnsjön, som är vattentäkt för Lysekils kommun. Därför måste man bygga ett nytt dämme några hundra meter längre upp.
Vinsten för sportfiskeintressen är några hundra meter strömmande vatten. Motstående intressen är kraftverkets elproduktion på 3 miljoner KW, och Lysekils kommuns intresse av stabil tillgång på rent dricksvatten.
Kostnaden är beräknad till cirka 15 miljoner. Och då är inte ersättningen till kraftverkets ägare inberäknad.

Krav på lönsamhet
Ägare till Torp kraftverk är Göteborgs stift.
– Vi får göra en utvärdering när vi har förslagen på bordet. Vi har ju kravet på oss att det här ska drivas marknadsmässigt, säger Lars-Erik Hallin, egendomsförvaltare på Göteborgs stift.
Det innebär att om kostnaderna för åtgärder blir för höga, så verksamheten inte längre är lönsam, då kan Göteborgs stift inte driva verksamheten vidare.
Lars-Erik Hallin bekräftar att utrivning är ett av de förslag som länsstyrelsen diskuterar med berörda.
– De vill riva detta och göra en fördämning längre upp.
I första hand handlar detta om sportfiskets intressen. Örekilsälven är ett känt fiskevatten. Bland annat går laxen upp.
– Det finns en laxtrappa idag. Men den anses inte tillräckligt bra.
I tio år har man diskuterat att göra det möjligt för laxen att gå längre upp i Örekilsälven.

Lysekils vattentäkt
Det som komplicerar detta ytterligare är att Kärnsjön uppströms kraftverket är vattentäkt för Lysekils kommun. Det innebär ytterligare en intressekonflikt, och den är av den arten att sportfisket här i realiteten kan komma i konflikt med EU:s vattendirektiv.
För att klara Lysekils kommuns behov av vatten kan man inte bara riva kraftverket. Det skulle kunna äventyra tillgången på vatten, exempelvis vid långvarig torka. Därför måste man bygga ett nytt dämme uppströms.
Frågan uppstår då vilka samhällsintressen som här väger tyngst. Är det värt 15 miljoner kronor att ytterligare några laxar till ska kunna ta sig några hundra meter längre upp? Laxfisket rapporteras redan idag vara utmärkt i Örekilsälven.
Torps kraftverk är därför av principiellt intresse.
Frågan är om inte kraftverket också varit gynnsamt för laxfisket i Örekilsälven.
– Dammen gör ju att det alltid finns vatten nedströms, säger Lars-Erik Hallin.

Redan miljöanpassad
Göteborgs stift skulle kunna tjäna mer pengar på elproduktionen, men man har ett avtal om att släppa en viss mängd vatten så Örekilsälven nedströms alltid har strömmande vatten. Det finns också en modern laxtrappa. Man kan säga att verksamheten på det sättet redan är miljöanpassad.
Det är viktigt att utreda konsekvenserna av en eventuell utrivning.
Skulle man ta bort dammen, finns det stor risk att det kan bli brist på vatten i strömfåran exempelvis vid torka.
– Vi har ju krav på oss att alltid släppa en kubikmeter i sekunden, säger  Lars-Erik Hallin.
En annan fråga är hur det påverkar lokala fiskstammar uppströms.
Detta är alltså ett ärende som har många ingredienser. Och kan därför komma att bli ett principfall
– Det kommer att bli ett pilotfall, säger Lars-Erik Hallin.
– Vi får ju ta det till domstol om det blir för oss främmande villkor.

Tre alternativ
Det är tre alternativ som förts fram i diskussionerna. Kraftverket blir kvar med vissa förändringar. Kraftverket blir kvar men byggs om med en bättre laxtrappa och vandringsmöjligheter och nytt galler.
Och slutligen det tredje alternativet. Kraftverket rivs och det byggs en ny fördämning några hundra meter längre upp.
Ett argument som framförts är att det är ett Natura 2000 område. Och att det finns stora naturvärden i området.
Göteborgs stift har svårt att tänka sig att stå för kostnaderna för allt det som länsstyrelsen vill genomföra. Särskilt om man inte får tillstånd att producera någon el.
– Ska vi stänga ner kraftproduktionen så vill vi inte står för ansvaret för dammen.
– Blir det en utrivning så är det frågan om inlösning. Det är det som blir aktuellt för våran del.
Stiftet kommer i så fall att göra en marknadsvärdering där även uteblivna framtida intäkter kan komma att tas med.

Gammalt kraftverk
Torps kraftstation är mycket gammal. Den nuvarande dammen är visserligen byggd i slutet på 1950-talet. Men det har funnits dammar och vattenkraft har drivit både kvarn och sågverk på platsen under mycket lång tid.
– Här finns ju tillstånd. Så det här är frågan om en omprövning, säger Lars-Erik Hallin.
Göteborgs stift har anmält anläggningen till den nationella planen. Men eftersom Örekilsälven är bland de första vattendragen så är diskussionerna redan igång. Kostnaden för eventuella åtgärder kommer att tas från den nationella fonden.
Stiftet har också ett bra samarbete med den lokala fiskeföreningen.
– Vi har ett bra samarbete. De får online-uppgifter om vilka flöden vi har, säger Lras-Erik Hallin.

Lyskils vattentäkt
Lysekils kommun bevakar frågan.
– Vi bevakar det här eftersom det är våran vattentäkt, säger Tomas Vikström, Lysekils kommun.
Kommunen har en vattendom i Kärnsjön. Därför utreder kommunen nu konsekvenserna av länsstyrelsens planer, och hur det skulle påverka lysekilsbornas dricksvatten.
– Det är olika intressen. Vi har en vattendom. Därför tittar vi på det här. Men det är inte färdigt ännu, säger Tomas Vikström.
Westsidan har flera gånger sökt ansvarig på länsstyrelsen för en kommentar.
Göran Åhrén

Länsstyrelsen bekräftar

Fiskvandring är det primära målet

Länsstyrelsen bekräftar att man arbetar för en utrivning av Torp kraftverk. Huvudargumentet är fiskvandring. Och myndigheten är medveten om alla de samhällsintressen som påverkas.

– Det stämmer att vi tittar på två olika alternativ, säger Lars-Olof Ramnelid, ansvarig tjänsteman på länsstyrelsen, som också berättar att kontakter är tagna.
Omprövningen av Örekilsälven enligt den nationella planen är bestämd till 2022. Men länsstyrelsen vill vara ute i god tid.
– Vi har legat på för att få en så tidig omprövning av kraftverket som möjligt, säger Lars-Olof Ramnelid.
Han bekräftar att utrivning är ett alternativ man tittar på. I så fall måste staten köpa kraftstationen, och det blir Naturvårdsverket som gör det.
– Detta är ingenting som kan tvingas fram, säger Lars-Olof Ramnelid.
Ska det bli utrivning måste staten och Göteborgs stift komma överens.
Men även andra kan påverkas av ett sådant beslut. Bland annat markägarna runt Kärnsjön och Lysekils kommun.
– Det har varit ute på remiss.
En avgörande fråga är om Göteborgs stift är villiga att sälja.
– De är villiga att diskutera en försäljning. Det är naturligtvis en fråga om pris, säger Lars-Olof Ramnelid.

Höga naturvärden
Länsstyrelsen vill riva kraftverket för att förbättra de redan höga naturvärdena, och för att underlätta för fisken att komma fram.
– Det finns bara en kraftstation i huvudfåran, säger Lars-Olof Ramnelid.
– Om man tar laxen som exempel. Vi har lika mycket lek och uppväxtområden uppströms.
– Det finns en laxtrappa men det är bara enstaka laxar som kommer upp.
Länsstyrelsen vill också förbättra vandringsmöjligheterna för ål.
– Det är ett problem att smolt och ål passerar genom turbinerna. Det är dokumenterat.
Det går att ordna med ett fingaller och en flyktväg för ål.
– Rent vandringsmässigt, både upp- och nedströms, så är det mycket bättre att få bort hela dammen, säger Lars-Olof Ramnelid.
– Nedströms dammen har vi ett ganska bra laxfiske.
Det är alltid vatten i strömfåran
– Vi är ändå långt ifrån en naturlig regim. Den tappningen kan man naturligtvis förbättra.
Det finns ett dämme längre upp i Örekilsälven, men det är inget definitivt vandringshinder.

Upp till Dals-Ed
– Laxen tar sig ända upp till Dals Ed där älven vänder. (Torpfors)
Att det bara är en kraftstation öppnar möjligheter för lax, öring och ål.
– Det är därför tanken kommit att köpa kraftstationen.
Tidigare fanns det en kraftstation i Lilla Röd. Men den är riven.
De lokala fiskevårdsföreningarna är positiva. Däremot finns en del oro bland markägarna.
Påverkan på lokal öring om man öppnar upp är inget problem, hävdar han.
– Vi har väldigt svaga öringstammar uppströms.
Ett större problem är att Kärnsjön är vattentäkt för Lysekils kommun. Det är ett problem som fiskintressena inte kan runda.
– De är oroliga att det ska bli sämre för dom. Framför allt handlar det om att inte sänka nivån på sjön.
Länsstyrelsen vill därför bygga ett nytt dämme, längre upp.
– Ja, det stämmer. För att hålla nivån på sjön.
– Vi måste ta hänsyn till vattentäktsintressena. Men även att tillmötesgår markägarna runt sjön som vill ha kvar nivån.

Vinsten 200 meter
Det blir ett överfallsdämme med fiskvandringsväg. Fiskintressena vinner ytterligare 200 meter strömmande vatten.
– Ja, man tjänar 200 meter strömmande vatten.
Men det blir också bättre nedströms, hävdar Lars-Olof Ramnelid. Det blir en bättre strömfåra.
– Huvudmotivet är att få en fiskvandring som fungerar. Och att få en bättre mer naturlig vattenreglering.
Är det värt 15 miljoner?
– Åtgärderna är beräknade till tio miljoner. Och det är samma summa som det skulle kosta att åtgärda kraftsstationen.
För att få kraftverket godkänt skulle det krävas en ny fiskvandringsväg, nytt galler och en flyktväg, samt en ny vattenreglering.
– Den summan är totalt beräknad till tio miljoner.
Siffrorna kommer från en förprojekteringar gjord av ett konsultföretag.
Göran Åhrén

Magnus Jacobsson(KD) vill stärka proportionalitetsprincipen och införa ett skaderekvisit, att en myndighet måste påvisa en skada innan man tvingar fram kostsamma åtgärder.

Politiken måste återta makten

”Nuvarande lagstiftning fungerar inte”

Makten måste tillbaka till de folkvalda. Och myndigheter ska inte kunna ta till tvångsmedel, utan att påvisa någon skada. Det menar Magnus Jacobsson(KD) som lagt ett förslag om att förändra lagen.

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) vill att myndigheter ska tvingas påvisa en skada för att kunna kräva omfattande och kostsamma åtgärder. Han vill ta bort den omvända bevisbördan, stärka proportionalitetsprincipen och införa ett skaderekvisit i lagstiftningen.
I en motion till riksdagen skriver Magnus Jacobsson att kommuner och länsstyrelser i många fall ställer krav som inte står i proportion till nyttan. Det gäller exempelvis enskilda avlopp men också småskalig vattenkraft.
Westsidan fick en intervju med Magnus Jacobsson och bad honom förklara vad han menar.
– Det är egentligen två frågor, säger Magnus Jacobsson.

Orimliga kostnader
Både som kommunpolitiker och riksdagsledamot har han reagerat över situationen för ägare till småskalig vattenkraft, men också ägare till enskilda avlopp.
– Här fungerar inte nuvarande lagstiftning, säger han.
– Fenomenet är detsamma. Det finns en politisk vilja, en politisk intension. Men sedan finns det tjänstemän som går längre än politiken. Och detta orsakar stora kostnader för enskilda, som enligt min mening i många fall är orimliga, säger Magnus Jacobsson.
– Det vill jag hantera på två sätt.
– Dels vill jag införa ett tjänstemannaansvar. Om enskilda tjänstemän fattar beslut, och sedan förlorar i domstol, så har de ändå inget ansvar enligt nuvarande regelverk.
– Det andra sättet är att kommuner och myndigheter, innan man börjar använda tvångsmedel som förbud och viten, så måste man kunna påvisa en skälighet. En skada.

Omvänd bevisbörda
Magnus Jacobsson vill därför införa ett skaderekvisit i lagstiftningen.
– Man skall inte kunna döma ut hur dyra viten som helst om det handlar om småförseelser.
– Det måste kunna visa att det finns en verklig skada. Om det exempelvis inte finns något utsläpp, då är det inte rimligt att folk ska kunna tvingas till åtgärder.
Idag gäller omvänd bevisbörda inom miljölagstiftningen. Verksamhetsutövare måste kunna visa att man inte orsakar skada. Många upplever den omvända bevisbördan som ett problem.
– Ja, det borde vara så att kommunen ska visa att det är en skada.
Magnus Jacobsson tar ett exempel inom småskalig vattenkraft.
– Jag har varit ute och tittat på anläggningar där det finns naturliga vandringshinder nedströms. Och ändå kräver myndigheterna åtgärder för fria vandringsvägar.
Det är orimligt menar Magnus Jacobsson.
– Jag vill att myndigheterna ska tvingas bevisa att det finns en skada innan de kräver en åtgärd.

Normal rättsstat
En kommun ska alltså först kunna bevisa att en ägare till ett enskilt avlopp orsakar övergödning eller förorenar en vattentäkt för att kunna ta till tvångsmedel som förbud och viten. Det är ju det normala förhållandet i en rättsstat.
– Polisen agerar ju först när någon har begått ett brott, säger Magnus Jacobsson.
– Det är ju egentligen först när det finns en skada som man vidtar åtgärder.
När det gäller brottmål är det alltså självklart att polis och åklagare måste kunna bevisa brott.
För myndigheterna räcker det att påstå, och om ägaren inte kan bevisa sin oskuld, betraktas man som skyldig.
När det gäller enskilda avlopp så kan en miljöinspektör, med den omfattande delegering som idag är praxis, agera såväl polis som åklagare och domare.

Oskäliga krav
Men det här handlar också om styrkeförhållanden. Det är tveksamt om det var tänkt att miljöbalken skulle tillämpas så strängt mot privatpersoner. En privatperson har inte de resurser som ett stort företag har. Och då måste lagstiftningen ta hänsyn till det, menar Magnus Jacobsson.
Även ur ekonomisk synvinkel är rådande förhållanden orimliga.
– Jag har sett kraftverk där ägarna tvingats betala miljoner. Kommer de någonsin att tjäna tillbaka detta? Det blir inte skäligt.
I grunden tror Magnus Jacobsson att det blivit så här på grund av samhällets goda intentioner. Men det handlar också om relationen mellan politik och myndigheter.
– Det handlar nog om goda intentioner. Men också om uppdelningen mellan tjänstemän och politiker.
Det kan också vara ett problem att myndigheter konkurrerar med varandra, och alla vill vara lite bättre.
– Man vill vara bäst. Därför går de lite längre än politiken har tänkt sig.

”Vem bestämmer?”
– I längden underminerar vi demokratin om tjänstemän skärper besluten, och i praktiken gör något annat.
– Vargfrågan är en annan sådan fråga. Där riksdagen sagt att man har ett bottenläge på 175. Idag är det 600 vargar tror man. Det är en väsentlig skillnad.
– Om politiken fattar ett beslut, och tjänstemännen ett annat, då frågar man sig till slut vem det är som bestämmer egentligen.
Detta kan leda till politikerförakt.
– Och i förlängningen bli det ett hot mot vår demokrati.
– Vi måste därför ta tillbaka makten till politiken, säger Magnus Jacobsson.
FOTNOT: Magnus Jacobssons motion kommer att behandlas av civilutskottet under våren.
Westsidan (20191210)

Just nu pågår bondeprotester runt om i Europa. Stora demonstrationer med traktorer som blockerar trafiken i storstäder som Paris och Berlin. Intresset i svenska medier är dock mycket svalt. Därför publicerar vi den här artikeln. Det framgår av franska nyhetsbyrån France24:s rapportering att ett av skälen till protesterna är att bönderna tröttnat på att utmålas som syndabockar för klimatförändringar, och osakliga kampanjer mot kött och animalieproduktion från NGO:s, Non-Guvernmental-Organisations. I Paris kräver franska bönder att regeringen försvarar det franska jordbruket.

Franska bönder kör in i Paris och kräver att få träffa president Macron. De är missnöjda över nya regler, ojust konkurrens och den onyanserade köttdebatten.

Bondeprotester i Europa

Missnöje över nya regler och ökade kostnader

Bönderna i Europa protesterar. I Holland, Tyskland, Frankrike och Irland kör de in med sina traktorer, blockerar trafiken och kräver förändringar. De är bl a upprörda över att utpekas som ansvariga för klimatet.

På kort tid har karavaner av traktorer intagit huvudstäder i flera europeiska länder. Bönder protesterar mot den politik som de menar gör deras näring olönsam.
Huvudbudskapet är att alla åtgärder för miljön och klimatet kostar pengar. Någon måste betala. Just nu är det bönderna som får betala. Bönderna tycker därför inte att regeringarna gör tillräckligt för att värna det egna jordbruket.
Det handlar främst om köttet! Men också om regleringar av användning av konstgödsel och bekämpningsmedel. Bönderna är förbannade över ökade kostnader, sjunkande priser, sämre betalt och att man framställs som skyldiga till klimatförändringarna.

Blockerade trafiken
I Holland rullade traktorerna in i Den Haag och bönderna höll ett massmöte där de krävde förändringar. För några dagar sedan var det tyska bönder som rullade in i Berlin och blockerade trafiken.
Även på Irland protesterar bönderna och kräver bättre betalt.
– We want a fair price for our products, säger en lantbrukare från Irland som deltog i protesterna i Dublin. ”Vi vill ha ett just pris för våra produkter.”
– Vi är så trötta på ny lagstiftning och nya regleringar. Det är vår försörjning det handlar om.
I veckan körde bönder in i Paris med sina traktorer för att protestera mot att den franska regeringen inte försvarar det franska jordbruket bättre. Bönderna blockerade trafiken på flera huvudleder in till centrala Paris. På huvudgatan Champs-Elysees spred bönderna ut hö.

Franska nyhetsbyrån France 24 rapporterar direkt från bondeprotesten. I svenska medier är det svårt att hitta en uppgift om de omfattande bondeprotesterna i Europa.

Kräver respekt
– Vi kräver respekt, säger Christophe Sejourne, en av de protesterande bönderna till France 24.
– Vi har nästan aldrig sett en yrkeskår bli så nedvärderad. De senaste åren har allt vi gör kritiserats.
– Vi har en regering som inför mängder med regleringar för oss. Samtidigt ser vi folk köpa importerad mat som inte producerats efter samma regler.
Enligt franska nyhetsbyrån France 24 så kräver bönderna att få träffa president Emmanuel Macron personligen, för att överlämna sina krav. De tre huvudpunkterna är att det är för mycket regler och regleringar, att konkurrensen från importerat kött från Latinamerika är orättvis, och att regeringen inte gör något åt den anti-kött-propaganda som sprids av olika organisationer.
– Vi pekas orättvist ut, säger en av lantbrukarna till France 24.

Klimatbovar
Bönderna i Frankrike har blivit upprörda över politiska beslut som de menar gör det franska jordbruket olönsamt. De protesterar mot att de pekas ut som ansvariga för klimatförändringarna.
De kräver att regeringen gör något åt de anklagelser som riktas mot jordbruket från de så kallade non-governmental-organisations, NGO:s, miljöorganisationer som påstår att kött är skadligt för miljön och klimatet. De är missnöjda över hur media rapporterat och vill att regeringen ingriper.
Istället inför den franska regeringen nya regler och regleringar, som gör jordbruket olönsamt. Samtidigt som importerat kött från Latinamerika produceras efter helt andra regler, som gör att de franska bönderna inte kan konkurrera på lika villkor.

Kräver lika villkor
Bönderna är därför missnöjda över de handelsavtal som den franska regeringen skrivit under. Och de kräver att få villkor så att de kan konkurrera med det importerade köttet.
Men det viktigaste som bönderna protesterar mot är att regeringen inte gör något åt den aggressiva kampanj, som aktivistiska köttmotståndare bedriver, där de bland annat attackerat gårdar med animalisk produktion. Bönderna kräver att regeringen går något åt kött- och djuraktivisterna.
– Fortsätter det här har vi ingen framtid. Ingen tycks bry sig om oss, säger en irländsk lantbrukare.
WESTSIDAN (2019-11-30)

I Berlin var protesterna omfattande. Traktorer blockerade trafiken på tillfartsvägarna, och samlades i centrala Berlin vid Brandenburger Tor.

Staten vill ha vägledning

Många skogsägares öde avgörs av Svea hovrätt

Det blir muntlig förhandling vid Svea hovrätt som avgör om det är rätt av staten att förbjuda skogsägare att avverka utan att betala ersättning. Domen kan avgöra ödet för många skogsägare i framtiden.

De handlar om de så kallade fjällnära-målen. I flera uppmärksammade fall i Norrland förbjöds skogsägare att avverka med motiveringen att det finns höga naturvärden. När staten vägrade betala ersättning, valde skogsägarna att stämma staten.
I januari beslutade mark- och miljödomstolen i Umeå att staten skulle betala ersättning till markägarna med 125 procent av marknadsvärdet. Totalt handlade det om 18 miljoner kronor som staten dömdes att betala.
Men nu har alltså kammarkollegiet och skogsstyrelsen överklagat domen till högre instans.
Det är ovanligt med muntlig förhandling i mark- och miljööverdomstolen. Normalt avgörs ärenden på handlingarna, som det heter. Det innebär att domstolen tittar på tidigare domar och tar in yttranden från parterna, och sedan fattar ett beslut.
Men i det här fallet har alltså staten, genom kammarkollegiet och skogsstyrelsen, begärt muntlig förhandling.
Kammarkollegiet har förklarat att man anser att det är ett komplicerat mål, med sammanlagt fem ärenden som ska avgöras på en gång, och att man vill få fram vägledande domar. Och kammarkollegiets generaldirektör sticker inte under stol med att domen kommer att påverka många skogsägare framöver.
Skogsstyrelsen anser att rättsläget är oklart, och man har begärt att regeringen ska se över den del av skogsvårdslagen som handlar om fjällnära skog. Regeringen tillsatte därför en utredning i somras.
Innan 2015 fick ägare till fjällnära skog i så gott som samtliga fall tillstånd att avverka. Men 2015 började skogsstyrelsen plötsligt förbjuda avverkning.
En tjänsteman på kammarkollegiet, som tidigare arbetade med frågor som rör småskalig vattenkraft, kom på att man kunde göra en tolkning av lagen så att staten inte behöver betala. Speciellt om det handlar om skog som växer långsamt, började staten hävda att det inte handlade om en pågående verksamhet.
Kärnfrågan man tvistar om är ifall staten kan förbjuda en skogsägare att avverka, bara för att en myndighet anser att det finns höga naturvärden? Och dessutom utan att betala ersättning till skogsägaren.
För skogsägare är det här naturligtvis en ödesfråga. Vem vill äga skog om man när som helst kan bli fråntagen den? Utan ersättning dessutom.
FOTNOT: Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt ersatte 2011 Miljööverdomstolen, och avgör mål som överklagas efter domar i de fem mark- och miljödomstolarna i Nacka, Umeå, Vänersborg, Växjö och Östersund. (WESTSIDAN, 2019-11-12)

En av alla kvarnar som drabbats av vattenförvaltning i Västergötland. Foto: Westsidan.

Vattenmyndigheterna läggs ner. Liksom vattendelegationerna. Havs- och vattenmyndigheten får ett utökat ansvar. Åtgärder och beslut ska förankras bättre genom att riksdag och regeringen nu får vara med och bestämma. Det är huvuddragen i en utredning som presenterades i dagarna. Än så länge bara ett förslag.

Beslut ska fattas i politiken

Ny vattenorganisation föreslås i utredning

Regeringens utredare vill lägga ner de fem vattenmyndigheterna. Havs- och vattenmyndigheten får utökat ansvar, kommunerna ska engageras mer, men riksdag och regering ska fatta de viktiga besluten.

Utredningen om vattenförvaltningens organisation har presenterat en rad förslag till förändringar. Man motiverar sina förslag med att vattenförvaltningen behöver bli effektivare, men också bättre samordnad och förankrad.
När Sverige skulle implementera EU:s ramdirektiv för vatten, inrättades en särskild myndighet, vattenmyndigheten, en för varje vattendistrikt. Dessa fem myndigheter anmäldes till EU som behöriga myndigheter enligt ramdirektivet.
Det är dessa myndigheter, som har fattat besluten, om handlingsplaner och åtgärdsprogram. De fem vattenmyndigheterna har haft sin hemvist på fem länsstyrelser. Formellt har man utsett en vattendelegation, med landshövdingen som ordförande, som har fattat besluten.

Mycket kritik
Denna organisation har fått mycket kritik genom åren. Den tyngsta kritiken har handlat om att den demokratiska förankringen har varit för dålig. Visserligen har några politiker fått plats i vattendelegationerna, men dessa är inte valda, utan har utsetts av regeringen.
Det har också varit svårt för ledamöterna i vattenråden att påverka besluten. Arbetet har dominerats av tjänstemän.
En konsekvens av detta har varit att förslag till åtgärder har varit så omfattande att andra sektorer i samhället har protesterat. Jordbruksverket och LRF kritiserade de senaste förslaget till åtgärdsprogram, som därför landade på regeringens bord.
Regeringen tog fram rödpennan och strök de värsta förslagen som enligt Jordbruksverket hade kostat det svenska lantbruket miljarder.

Myndigheten läggs ner
I samband med detta har kritiken växt mot en organisation som i grunden inte är demokratisk. Och som dessutom har visat sig näst intill oförmögen att ta hänsyn till andra samhällsintressen än de miljömässiga.
Vissa har till och med ifrågasatt vattenförvaltningens legitimitet. Den dåliga politiska förankringen skulle kunna strida mot den svenska regeringsformen, har det sagts.
Det är bakgrunden till att utredningen nu föreslår att vattenmyndigheterna läggs ner. Att vattendelegationerna avskaffas. Och att de viktiga besluten när det gäller handlingsplaner och åtgärdsprogram i framtiden kommer att fattas av regering och riksdag, i likhet med i de flesta andra länder.
Havs- och vattenmyndigheten kommer att få ett utökat ansvar. Liksom SGU, och länsstyrelserna. Det är dessa myndigheter som utredaren föreslår ska anmälas till EU-kommissionen som behöriga myndigheter.
Hackordningen mellan vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten är därmed avgjord. Och den konkurrens som ibland skapat problem, försvinner.

Operativa kommuner
Utredaren föreslår också att kommunerna ska engageras mer i det operativa arbetet, och därmed få en större roll i vattenförvaltningen. Utredaren vill göra kommunerna mer delaktiga. Så här skriver hon:
”Genom att kommunerna görs mer delaktiga inom vattenförvaltningen ökar incitamenten för dem att organisera sin verksamhet ur ett vattenförvaltningsperspektiv på lokal nivå. Utredningen bedömer att möjligheten att åstadkomma ett mer effektivt åtgärdsarbete därmed stärks betydligt.”
Den viktigaste förändringen är kanske att beslutanderätten förs över från vattenmyndigheterna, eller vattendelegationerna, till regering och riksdag.
De centrala myndigheternas roll stärks. Havs- och vattenmyndigheten stärker sin ställning. Organisationen blir tydligare. I alla fall om regering och riksdag går på förslagen i utredningen. Branschföreträdare som berörs av vattenförvaltningens arbete har uttryckt tvivel på att utredningens förslag blir verklighet.
Det har varit lite för många kockar i fisksoppan. Frågan är om det verkligen blir färre nu. Och frågan är om det blir enklare för alla landsbygdsbor som drabbats.
Göran Åhrén

Viktigast att åtgärda är bristande underhåll inom järnväg och väg, säger Magnus Jacobsson(KD) andra vice ordförande i trafikutskottet i Riksdagen. Foto: Westsidan

Bristande underhåll viktigast

Vill också åtgärda straffbeskattningen av landsbygden

Underhållet inom väg och järnväg är den viktigaste trafikpolitiska frågan. Det hävdar Magnus Jacobsson(KD) som sitter i riksdagens trafikutskott. Näst viktigast är att åtgärda överbeskattningen av landsbygden.

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson(KD) är hemma i Uddevalla och Westsidan passade på att fråga om arbetet i riksdagen. Han fokuserar mycket på trafikfrågorna eftersom han är andre vice ordförande i trafikutskottet.
Vi frågar Magnus Jacobsson vilka han tycker är de fem viktigaste frågorna just nu inom trafikarbetet.
– Det absolut viktigaste är att man tar itu med underhållsskulden inom järnväg och väg, säger Magnus Jacobsson.
Det näst viktigaste handlar om överbeskattningen av landsbygden.
– Vi måste få fram en ny bränsle- och fordonsbeskattning, som gör att landsbygdsbefolkningen inte straffbeskattas som idag, säger Magnus Jacobsson.
Det tredje viktigaste handlar om flyget.
– Sverige är ett långt land. Det är naivt att tro att vi inte kommer att ha flyg även i framtiden. Därför vill vi satsa på forskning om alternativa bränslen inom flyget.
– Flygskammen drabbar framför allt landsbygden.
Den fjärde punkten Magnus Jacobsson vill prioritera är de enskilda vägarna.
– Det går ut för lite pengar till de enskilda vägarna idag. Vi behöver förstärka bidragen till vägföreningarna. Både jordbruket och skogsbruket är beroende av fungerande vägar överallt på landsbygden.
Den femte viktigaste punkten att prioritera är BK4-vägar, hävdar Magnus Jacobsson. Vi behöver gradera upp fler vägar så vi kan köra längre lastbilar.
– Trafikverket har inte resurser tillräckligt för att godkänna BK4-vägar.
Exempelvis Dalsland skulle tjäna på fler BK4-vägar, förklarar Magnus Jacobsson. Men bättre bärighet och möjlighet att köra tyngre godstrafik har också andra fördelar.
Med längre lastbilar går det åt mindre bränsle. Dessutom blir det enklare för svenska åkare att hantera den illojala konkurrensen från åkare från Östeuropa, som dessutom ofta tankar sina lastbilar utomlands. (Westsidan: 2019-10-27)

Fakta
BK4 syftar på Trafikverkets bärighetsklassning. Det innebär vägar som är godkända för trafik upp till 74 ton. Idag är nästan en femtedel av vägnätet klassat i BK4. Målet är att mellan 70 och 80 procent av vägnätet ska ha en bärighet motsvarande BK4 till år 2029.

Myndigheterna vill inte ändra sin klassning av vattendrag. Trots att riksdagen beslutat om det. Många kraftverksägare är upprörda över HaV:s stelbenta inställning. Foto: Westsidan.

HaV vägrar ändra klassningen

Upprörda kraftverksägare hänvisar till riksdagen

Myndigheterna vägrar ändra. Detta trots riksdagens beslut om att ”ta tillvara möjligheter till undantag fullt ut”. Detta upprör ägare till små vattenkraftverk, som menar att hälften av vattendragen kan klassas som modifierade.

Svenska myndigheters stelbenta inställning till kraftigt modifierade vattendrag, så kallad KMV, upprör ägare till småskalig vattenkraft. Efter ett antal möten med Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är situationen oförändrad.
Trots att riksdagen beslutat att de möjligheter till undantag som finns i EU-rätten ska tas tillvara fullt ut, så vägrar berörda myndigheter att i grunden ändra sin syn på vilka vattenförekomster som ska klassas som kraftigt modifierade, KMV.
Tjänstemän på HaV har framhållit att EU (”Bryssel”) tycker det är bra att Sverige är restriktiva. Frågan är om Bryssel håller med om konsekvenserna av de svenska tolkningarna. EU-kommissionens talesperson i miljöfrågor, Enrico Brivio, har två gånger klargjort att EU inte kräver att Sverige river ut småskalig vattenkraft för att leva upp till vattendirektivets krav.
Det är också kraftverksägarnas representanters inställning att det är svenska myndigheters egna tolkningar som ligger till grund för kraven på utrivningar. Att det handlar om en så kallad överimplementering av EU-direktivet.
Havs- och vattenmyndigheten fortsätter att hävda att småskalig vattenkraft inte kan uppfylla villkoren för att vattenförekomster ska klassas som kraftigt modifierade. Detta har bekräftats av ansvariga chefer på HaV.
Kraftverksägare gör bedömningen att detta kan innebära att ett stort antal kraftverksägare tvingas lägga ner och riva ut. Vilket skulle minska svensk elproduktion med motsvarande ett halvt till ett kärnkraftverk.
Myndigheternas inställning går också stick i stäv med riksdagens beslut om att alla möjligheter till undantag skulle tas tillvara.
Representanter för ägare till småskalig vattenkraft som satt sig in i reglerna hävdar att Sverige mycket väl skulle kunna klassa upp till hälften av vattenförekomsterna i många vattendrag som KMV, inom ramen för EUs regelverk. Men myndigheterna vägrar ta till sig dessa synpunkter.
Ett exempel på detta är Alsterån.
– Där anser jag att i alla fall hälften av vattenförekomsterna skulle kunna klassas som KMV, säger Rune Hallgren, sekreterare i SVAF, Svensk Vattenkraftförening.
Han har framfört detta till myndigheterna men får inget gehör.
Vattenförvaltningen har ett datorsystem för kartläggning och bedömning av i stort sett samtliga vattenförekomster i Sverige. Det kallas VISS. Rune Hallgren hävdar att det går att finna stöd för en omklassning av många vattenförekomster i VISS.
– Hälften skulle kunna bli KMV, säger han.
Många länder i EU har också använt möjligheterna till undantag i mycket större utsträckning än Sverige, som har en oerhört rigid syn på vad som ska klassas som kraftigt modifierade vattendrag, KMV.
Vad är det då som har gått snett i Sverige?
– Sverige ska vara bäst i klassen. Det sitter bara miljöfolk och bedömer det här på myndigheterna. Och man bedömer allt så strängt som möjligt.
– Och det är bara miljön man bryr sig om. Man tar inte hänsyn till andra intressen, säger Rune Hallgren.
– Det är elproduktionen kontra miljön som ska avvägas.
Det ligger på myndigheterna och domstolarna att bedöma samhällsnyttan av en verksamhet och väga detta mot miljönyttan av eventuella åtgärder. Och definitionen av samhällsnytta tolkas alltså i regel ur ett strikt nationellt perspektiv. Man talar om vattenkraftens roll som reglerkraft.
De stora kraftverken kommer myndigheterna inte åt.
– Eftersom man inte kommer åt de stora, så ger man sig på de små istället.
FOTNOT: Tre procent av vattendragen i Sverige har klassats som KMV, kraftigt modifierade. Det har betydelse för vilka krav man ställer på exempelvis vattenkraften. Det är en ovanligt låg siffra i en internationell jämförelse. (Westsidan: 2019 10 16)

Birgit Hansson, ägare till Lästviks säteri, vill stoppa nya planer på gruvbrytning i Dalsland, och ändra minerallagen så markägare får mer att säga till om. Foto: Westsidan.

Nya protester mot
gruvplaner i Dalsland

”Kan bli miljöbomb för hela Västsverige”

Ett kanadensiskt gruvbolag vill provborra efter guld och koppar i Dalsland. Flera markägare berörs. Kritikerna varnar nu för konsekvenserna om gruvplanerna blir verklighet.

Den nya minerallagen har öppnat Dalsland för exploatering och spekulation. Om alla gruvplaner blir verklighet så kommer stora delar av Dalsland att påverkas. Aktuellt nu är ett kanadensiskt bolag som mutat in tiotusentals hektar.
Det handlar bland annat om ett stort område mellan Bengtsfors och Gustafsfors, öster om Lelången. Ett område där turismen är en betydande näring.
Kritiker menar att turistnäringen i Dalsland kan påverkas negativt av en omfattande gruvdrift. Turistnäringen är viktig för Dalsland och Västra Götalandsregionen har avsatt flera miljoner kronor för att stärka turismen i Dalsland.
Det är det kanadensiska gruvbolaget Agnico Eagles som nu planerar att bryta guld och koppar i Dalsland. Och det är stora arealer som berörs.
– Det är tusentals hektar, säger Birgit Hansson, ägare till Lästviks säteri, som engagerat sig i gruvdebatten.
– Satsningen på turism och gruvprojekten går inte ihop. Det är ju naturturism det handlar om, fortsätter hon.
Även skogsbruket kommer att drabbas av gruvplanerna, också det en viktig näring för Dalsland. Och påverkan på miljön kommer att bli mycket stor.
– Gruvdriften handlar om stora dagbrott.  Med förgiftat lakvatten som går ner i Vänern riskerar det att bli en miljöbomb för hela Västsverige, säger Birgit Hansson.
Många markägare och landsbygdsbor i Dalsland har engagerat sig mot planerna på att bryta koppar och andra mineraler. Striden mot ett australiensiskt gruvbolag har nyligen avslutats. Bolaget la ner sina planer och drog tillbaka sin ansökan efter omfattande opinionsyttringar från Dalsland.
Men nu är det alltså dags igen för en ny gruvstrid. Och denna gång handlar det också om guld.
Motståndarna är framför allt upprörda över att omfattningen av planerna inte gjorts offentliga omedelbart. Det har lett till spekulationer om att gruvbolaget försökt mörka omfattningen.
– Vi har upptäckt att det rör sig om tio områden, istället för de fyra, som vi kände till sedan tidigare, säger Birgit Hansson.
– Vi vet inte ännu hur många fastighetsägare som berörs. Vi ska ta reda på det.
– Redan i de fyra områden som vi kände till sedan tidigare var det flera hundra fastighetsägare, säger Birgit Hansson.
Hon menar att de omfattande gruvplanerna kommer att slå hårt mot turistnäringen i Dalsland. Men även skogsbruket påverkas, om det blir stora dagbrott.
– Det är inte bara guld. Det är koppar också, säger hon.
Det kanadensiska bolag, Agnico Eagle Mines Ltd., som nu mutat in 10 000-tals hektar i Dalsland och ansökt om att få provborra, har etablerat sig i Storuman där man mutat in 47 000 hektar och investerat stora summor i gruvbrytning. (Westsidan: 2019 0101)

Trafikverket har låtit såga av bommarna på flera järnvägsövergångar på Lysekilsbanan. Beslutet har överklagats av Aktionsgruppen för Bohusbanan som menar att detta omöjliggör trafik på banan. Foto: Västsidan.

Hoppet snart ute för Lysekilsbanan

Beslutet att såga av bommarna har överklagats

Hoppet är snart ute för Lysekilsbanan. Får inte Lysekils hamn upp volymerna, är risken stor att järnvägen läggs ner. Beslutet att såga av bommarna har dock överklagats.

Lysekilsbanans framtid är inte helt avgjord. Men även järnvägsvännerna medger att det nu ser ganska mörkt ut. Hoppet står till Lysekils hamn.
– Får hamnen inte upp volymerna då går det nog inte att rädda Lysekilsbanan, säger Göran Sandström, ordförande i Aktionsgruppen för Bohusbanan.
Ett danskt företag har tagit över förvaltningen av Lysekils hamn. SDK är intresserade av trafik på Lysekilsbanan om hamnen får upp volymerna.
Men trafikverket har redan sågat av bommarna på några järnvägsövergångar. Ett beslut som överklagats.
– Beslutet att ta ner bommar och ta ner kontaktledningen är överklagat. Det ligger hos högsta förvaltningsrätten nu, säger Göran Sandström, ordförande i arbetsgruppen för Bohusbanan.
– Vi menar att detta är en förtida nedläggning. Enligt järnvägslagen får man inte göra banan ofarbar inom tre år. Vi menar att de har gjort det omöjligt att fara på banan.
Trafikverket har stängt av strömmen i kontaktledningen. Vilket ökar risken för stöld. Trafikverket har DNA-märkt kontaktledningen, men järnvägsvännerna tror inte det hindrar internationella ligor från att köpa upp stöldgodsen.
Ett beslut att köra persontrafik på banan igen skulle kunna rädda järnvägen. Men för det krävs det politisk handling. Regionens tafatta försök med sommartrafik för några år sedan, lyckades Trafikverket dribbla bort effektivt genom att tvinga tågen att köra i 40 kilometer i timmen.
– Det skulle kunna gå persontåg också, men då krävs det att politikerna gör någonting, säger Göran Sandström.
Lena Eriksson, generaldierktör på Trafikverket, har sagt att vi måste våga lägga ner mindre järnvägar.
En möjlighet som diskuterats är att lokala och regionala aktörer tar över ansvaret för underhåll och drift av banan. På samma sätt som skett med Inlandsbanan.
– Den vägen har de blockerat, säger Göran Sandström.
Hoppet är alltså snart ute för Lysekilsbanan. Det blir svårt att få en politisk överenskommelse som kan rädda banan eftersom politikerna i Lysekils kommun inte kommer överens. (Westsite: 2019 09 24)